Riksbankens oro för stigande räntor och hushållens ekonomi

Kriget i Mellanöstern skapar stor osäkerhet på de finansiella marknaderna. Riksbanken varnar för att en utdragen konflikt kan leda till högre inflation och svagare ekonomiska förhållanden. I sin senaste stabilitetsbedömning betonar de att turbulensen hittills har hanterats utan större problem, men att riskerna ökar med tidens gång.

En långvarig konflikt kan skapa en situation med både högre inflation och lägre ekonomisk tillväxt. En sådan utveckling kan försämra investerarnas riskaptit och höja riskpremierna, vilket påverkar marknadernas funktion negativt.

Riksbanken påpekar också att andra globala sårbarheter kan förvärra situationen, däribland ökande statsskulder och höga tillgångsvärderingar. Myndigheten varnar dessutom för ökande cyberhot i takt med den geopolitiska osäkerheten.

Trots det osäkra läget anser Riksbanken att det svenska finansiella systemet är starkt. Bankerna har god tillgång till finansiering, och kreditgivningen utvecklas stabilt, men strukturella risker kvarstår, särskilt inom fastighetssektorn.

Fastighetsbolagen står inför en svag hyresmarknad och måste kanske vidta åtgärder för att hantera låneförfall om marknadsläget skulle försämras.

Även om hushållens skuldkvot har minskat, är den fortfarande hög ur ett internationellt perspektiv. Många hushåll med korta räntebindningstider riskerar att påverkas negativt av stigande räntor, vilket kan leda till minskad konsumtion.

Riksbanken föreslår att regeringen överväger att införa ett skuldkvotstak för att dämpa en ohållbar skuldutveckling. Trots osäkerheten lämnas den kontracykliska bufferten oförändrad på 2 procent, vilket tyder på att nya finansiella risker bedöms som begränsade.

En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Olof Sandstedt hålls idag för att diskutera dessa frågor.

Riksbanken betonar att kriget i Mellanöstern ökar osäkerheten och kan leda till högre inflation och turbulens. Många fastighetsbolag har fortfarande höga skulder, vilket gör dem känsliga för räntehöjningar.

Riksbanken vill också se ett skuldkvotstak, vilket skulle begränsa hushållens lånemöjligheter i förhållande till deras inkomst.