Kommunala skillnader i lånekostnader och hushållens ekonomi

En ny analys från Landshypotek Bank avslöjar betydande skillnader i hur stor del av hushållens inkomster som går till villalån, beroende på kommun. I Solna upptar bolånekostnaderna 41 procent av den genomsnittliga nettoinkomsten, medan motsvarande siffra i Åsele och Malå är så låg som tre procent.

Analysen baseras på aktuella uppgifter om villapriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningarna görs för ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering.

Solna leder listan med 41 procent av inkomsten som går till lånet, följt av Sundbyberg med 40 procent och Lidingö med 32 procent. ”Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende,” säger en chef på Landshypotek Bank.

Flera kommuner, bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, har en låg andel av inkomsten som går till villalån. I över 20 kommuner ligger bolånekostnaden på högst tio procent av hushållets nettoinkomst. ”Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten,” säger hon.

I Stockholms län är lånekostnaderna högst, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av sin inkomst på villalån. Det lägsta är Västernorrlands län, med elva procent. Detta visar på hur viktigt det är att överväga boendealternativ utanför storstäderna för att uppnå bättre ekonomiska förutsättningar.