Butiker måste nu acceptera kontanter – men motståndet är stort

Från och med den 1 juli i år träder en ny lag i kraft som kräver att livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, ska ta emot kontanter. Trots detta är motståndet inom handeln starkt, och alla livsmedelsbutiker planerar inte att följa reglerna.

Sverige har länge varit ledande i att fasa ut kontanter, och för nästan ett decennium sedan angav två tredjedelar av landets handlare att de skulle sluta acceptera kontanter före 2030, enligt en rapport från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

I ett skärpt geopolitiskt klimat och med ökad beredskap för kris, tvingas livsmedelsbutiker att åter börja hantera kontanter enligt den nya lagen.

Detta oroar dock inte Carlos Cancino, presschef på Coop Sverige.

”I vissa scenarier när tekniken strular kan kontanter vara den enda betalformen som fungerar,” säger han.

Therese Knapp, pressansvarig på Coop, berättar att av deras 800 butiker finns det en som inte kommer att ta emot kontanter.

”Vi fattade ett beslut, efter upprepade rån, att ta bort kontanter i denna butik. Den kommer att vara fortsatt kontantfri av säkerhetsskäl,” säger hon.

Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig hos Svensk Dagligvaruhandel, uttrycker sin kritik mot den nya lagen som saknar tydliga påföljder för dem som bryter mot den.

”Kostnadsbördan för att upprätthålla infrastruktur för landets kontanthantering riskerar nu att falla på ett fåtal aktörer,” säger hon.

Från och med den 1 juli 2026 kommer livsmedelsbutiker och apotek att vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Lagändringen syftar till att motverka digitalt utanförskap och säkerställa betalningsberedskap vid kriser eller cyberattacker.

Undantag ges för butiker med självscanning eller om kontanthantering utgör tydliga säkerhetsrisker. Lagändringen gäller inte offentliga tjänster eller myndigheter, och inga sanktioner för överträdelse har föreslagits.