Nya betalningsregler för livsmedelsbutiker och apotek

Från den 1 juli i år kommer livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, att vara skyldiga att ta emot kontanter. Trots detta finns det redan kritiska röster inom handeln, där vissa butiker kan välja att inte acceptera kontanter av säkerhetsskäl.

Sverige var tidigt ute med att minska kontantanvändningen, och en rapport från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, visar att två tredjedelar av handlare planerade att sluta med kontanter senast 2030.

I en tid präglad av geopolitiska spänningar tvingas butikschefer nu hantera kontanter, vilket inte oroar presschefen för Coop Sverige.
– I vissa scenarier när tekniken strular kan kontanter vara den enda betalformen som fungerar, säger han.

Therese Knapp, pressansvarig på Coop, nämner dock att en av deras 800 butiker inte kommer att hantera kontanter på grund av upprepade rån.
– Vi fattade ett beslut, efter upprepade rån, att ta bort kontanter i denna butik. Den kommer att vara fortsatt kontantfri av säkerhetsskäl, säger hon.

Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig hos Svensk Dagligvaruhandel, visar förståelse för lagens brister. Hon betonar att lagändringen saknar tydliga sanktioner, vilket oroar henne.

Från och med den 1 juli 2026 gäller nya krav för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.
Det är dock begränsat till högst 25 mynt per transaktion.

Denna lagändring syftar till att motverka digitalt utanförskap och säkra betalningsberedskapen vid kriser. Undantag kan ges för butiker med självscanning eller om kontanthantering innebär säkerhetsrisker.

Däremot omfattar inte lagen offentliga tjänster, vilket Ulrika Dahlin anser är olyckligt.
– Kostnadsbördan för att upprätthålla infrastruktur för landets kontanthantering riskerar nu att falla på ett fåtal aktörer, säger hon.