AI:s påverkan på bank- och finanssektorn: en ny era av risk och ansvar

Bank- och finansaktörer investerar stort i AI-teknik. Integrationen av AI i affärskritiska system förändrar inte bara arbetsmetoder, utan också konkurrensfördelarna mellan aktörerna. Utan en solid teknisk grund riskerar AI-investeringar att bli en källa till nya risker snarare än att skapa varaktigt värde, säger hon.

Svenska banker och finansinstitut inför AI inom områden som analys av transaktionsmönster och automatisering av kundinteraktioner. De ställs mot intensiv konkurrens från fintechbolag och globala teknikföretag som snabbt anpassar sig till AI:s möjligheter. Dessa aktörer bygger ofta på molnbaserade plattformar,
vilket omdefinierar konkurrenslandskapet.

I denna nya miljö framstår AI som en avgörande faktor. Men förändringen rör sig bortom enbart nya verktyg; den handlar om hur tekniska fördelar skapas och skyddas. Historiskt har finanssektorn använt stora utvecklingsteam och komplexa IT-system för att bygga barriärer mot nya aktörer,
men AI:s snabba utveckling utmanar detta skydd.

Nu kan AI generera kod snabbt, vilket gör traditionella mått på teknisk styrka otillräckliga. Konkurrensfördelarna flyttas istället till områden som datahantering, systemarkitektur och långsiktig disciplin i systemens utveckling och underhåll. Många organisationer brottas med denna verklighet,
säger hon.

Vår analys visar att AI ännu utgör en mycket liten del av affärskritiska system. Endast 1,5 procent klassificeras som AI-system, och 72 procent är under rekommenderad kvalitetsnivå. Detta medför risker relaterade till säkerhet och regelefterlevnad.
Skillnaden mellan ambition och verklighet är påtaglig.

Många företag genomför AI-initiativ som pilotprojekt, men få når fullständig integration i affärskritiska system. AI förändrar även risklandskapet i finanssektorn, där nya beroenden av data och externa tjänster skapas. I fintechsektorn används AI redan för bedrägeribekämpning och kreditbedömningar,
vilket ställer krav på systemens transparens och styrbarhet.

Den regulatoriska utvecklingen förstärker dessa krav. EU:s AI-förordning och nya penningtvättsregler ställer krav på transparens och operativ motståndskraft. Granskning av AI-washing, där företag överdriver sina AI-lösningar,
kan bli en allvarlig risk för både regulatorisk efterlevnad och företagets rykte.

Denna trend påverkar även hur företag bedöms på kapitalmarknaden. Investerare vill nu ha insyn i hur systemen är konstruerade och hur AI-modeller används och kontrolleras.
Detta skapar nya standarder för teknisk due diligence vid investeringar.

AI-strategier bedöms numera inte bara efter potential, utan också efter systemens praktiska funktion. Bristande insyn kan dölja framtida kostnader och ge en missvisande bild av tekniska fördelar,
säger hon.

För bank- och finanssektorn innebär detta att AI kommer att spela en central roll i framtidens tjänster. De som lyckas bäst kommer inte nödvändigtvis att vara de med störst investeringar i AI-verktyg,
utan de som kan bevisa robustheten och styrbarheten hos sina system.

De framgångsrika organisationerna kommer att vara de som visar regulatorer och investerare att deras AI-system är både innovativa och förklarliga.
Det kräver kontinuerlig kontroll av mjukvaruprocesser för att säkerställa snabba och kontrollerade åtgärder.
I en bransch där förtroende är avgörande kan bristande kontroll över AI bli en affärsrisk.