Gruvbolagets vd kritiserar snabba tillståndsprocesser för gruvor
Publicerad februari 10, 2026
Publicerad februari 10, 2026

Inom näringslivet och bland regeringen finns en strävan att påskynda processen för att bevilja tillstånd för nya gruvor. Jörgen Olsson, vd för Viscaria, motsätter sig detta. ”Det ska fan inte vara enkelt att få ett gruvtillstånd. Det ska vara ett helvete. Det är ansvarslöst att säga att det ska vara mycket enklare,” säger han.
Under förra året mottogs 152 ansökningar för undersökningstillstånd av Bergsstaten, vilket är en liten minskning från 2024. Trots detta finns det över 800 aktiva undersökningstillstånd.
Regeringen, under ledning av näringsminister Ebba Busch (KD), vill ändra miljöprövningssystemet för att snabba på tillståndsprocessen. Olsson avfärdar detta som ”skitsnack av småclowner” som inte förstår att det är komplicerat att öppna en gruva.
Viscaria ansökte om tillstånd våren 2022 och fick grönt ljus tre år senare. Olsson påpekar att denna ansökan kostade 120 miljoner kronor.
”Det ska kosta en massa pengar därför att det är ansvarslöst att säga att det ska vara mycket enklare,” anser han.
Gruvan i Viscaria, som ligger nära LKAB:s järngruva i Kiruna, har varit stängd sedan 1997. Med de senaste kopparpriserna som nu passerat 13 000 dollar per ton ser Olsson en ökad efterfrågan på koppar.
”Jag har egentligen trott på det här kopparpriset ända sedan 2020. Vi har ett enormt mycket mindre utbud i dag än efterfrågan,” säger han.
Olsson framhäver också att kopparhalten minskar i världens gruvor, vilket samtidigt driver upp priserna på grund av en växande medelklass.
”Allt du har rört vid i dag, alla dina kläder, din säng, lakan, golv, är indirekt koppar,” påpekar han.
Viscaria har tecknat en avsiktsförklaring med Aurubis, vilket omfattar en stor del av gruvans produktion. Olsson noterar att tidigare finansieringsutmaningar kopplas till krisen i Northvolt, som skapat högre riskaversion.
”Det är klart att när Northvolt gick i backen så blev det extremt högre riskaversion bland Stockholms finansiella institutioner,” säger han.
För att genomföra projektet behöver Viscaria totalt sex miljarder kronor.
”Jag är gammal och rutinerad, ingenting är garanterat, men jag är inte orolig,” avslutar han.
Gruvan i Viscaria, som togs i drift 1983 av LKAB, stängdes på grund av sjunkande kopparpriser. Nu har bolaget fått godkännande för att återuppta verksamheten och har investerat 500 miljoner kronor i ett vattenreningsverk.
Gruvfyndigheten sträcker sig över fyra kilometer och vertikalt ned till 800 meters djup. Många av de tidigare gruvgångarna kan repareras och återanvändas, vilket innebär en potentiell återuppvaknande av området.