Ökande skulder hos Kronofogden – en dyster trend
Publicerad januari 27, 2026
Publicerad januari 27, 2026

Den totala skulden hos Kronofogden har nu nått 154 miljarder kronor, vilket är en tolv procentig ökning jämfört med förra året. Detta motsvarar en ökning med 16 miljarder kronor under det senaste året, vilket innebär 44 miljoner kronor om dagen. Nästan 450 000 personer är nu registrerade som skuldsatta, uppger myndigheten.
Utvecklingen är anmärkningsvärd, särskilt då den sker i ett ekonomiskt läge som i övrigt rapporteras som stabilt.
– Vi ser att skulderna fortsätter att öka även nu när det ekonomiska läget stabiliseras. Det beror bland annat på att många hushåll fortfarande kämpar med ekonomin, säger hon.
Under de senaste fem åren har skulderna ökat med 76 procent. Trots låga räntor och ekonomiska stimulanser har skuldberget vuxit snabbt. Enligt prognoser från Kronofogden förväntas dock trenden vända under 2026, när antalet skuldsatta börjar minska.
Medianskulden per person uppgick vid årsskiftet till 93 530 kronor, vilket är en ökning med knappt tio procent jämfört med föregående år. Skulderna inkluderar lån, krediter, skatteskulder och statliga återkrav, där skatteskulderna har ökat med 18 procent till totalt 30,4 miljarder kronor.
Över 30 procent av den totala skulden utgörs av räntor och avgifter. Många betalningar görs månadsvis, men i vissa fall räcker inte dessa för att täcka de stigande räntorna.
– I värsta fall fortsätter skulden att växa, säger hon.
Den åldersgrupp som har den högsta skuldsumman är fortfarande de mellan 34 och 44 år. Även skuldsättningen bland minderåriga ökar, där 657 personer under 18 år nu har skulder, en ökning med 62 procent från förra året.
Tre skuldtyper har ökat särskilt mycket: statliga återkrav har ökat med 59 procent, skatteskulder med 18 procent och skadestånd med 9 procent. Enskilda mål till privatpersoner och företag utgör fortfarande en stor del av skulderna.
Sammanfattningsvis står Kronofogden inför en betydande ökning av skulder, med en tydlig koncentration av skulder bland yngre vuxna, vilket kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser för många hushåll.