Brådskande behov av att höja lönebidraget
Publicerad september 16, 2025
Publicerad september 16, 2025

Lönebidraget har förlorat sin effektivitet och skapar inte längre tillräckligt med arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Regeringens egen expertmyndighet, Arbetsförmedlingen, varnar för detta och framhåller att det är dags för regeringen att reagera, säger representanter från branschen.
Lönebidraget är ett av de mest kraftfulla verktygen för att öka sysselsättningen bland denna grupp. Genom bidraget får arbetsgivare kompensation för kostnader relaterade till stöd och anpassningar, vilket möjliggör anställning av personer långt ifrån arbetsmarknaden.
Trots lönebidragets betydelse har antalet anställningar med stöd minskat med 36 procent sedan 2018. En bidragande orsak är att bidragstaket har stått stilla på 20 000 kronor de senaste fem åren, trots att arbetskostnaderna har ökat med 24 procent under samma period.
Arbetsförmedlingen varnar nu för att denna urholkning av lönebidraget hindrar deras arbete att förbättra matchningen och stödja kompetensförsörjningen. Långtidsarbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är alarmerande; endast 52 procent har arbete, och bland dem med nedsatt arbetsförmåga är siffran så låg som 43 procent.
Många branscher rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, en paradox som bör få regeringen att agera. Arbetskraft finns, men den tas inte tillvara. Om lönebidraget inte anpassas till de faktiska kostnaderna har arbetsgivarnas incitament att anställa minskat.
En låg nivå på lönebidraget påverkar även möjligheterna för anställda att få skäliga löner. Riksrevisionen har i sin granskning 2023 konstaterat att lönerna inom systemet är bland de lägsta på arbetsmarknaden. Utredningar visar också att dessa personer ofta halkar efter i löne- och kompetensutveckling jämfört med sina kollegor.
Arbetsförmedlingen har föreslagit flera alternativ för att höja bidragstaket, där det mest rimliga är att höja till 28 000 kronor och årligen indexera det efter löneutvecklingen. En rapport från Fremia visar att ett tak som successivt höjs till 35 000 kronor skulle kunna ge anställning till uppemot 20 000 personer.
Att höja lönebidraget innebär kortsiktiga kostnader, men på sikt kommer Sveriges välfärdskostnader att minska när fler blir självförsörjande. Arbetsgivare skulle också få tillgång till en outnyttjad arbetskraft. Vi som undertecknar den här artikeln är överens om att alla som kan arbeta behövs på arbetsmarknaden.
Det finns en stark enighet bland organisationer som företräder arbetsgivare och arbetstagare om behovet av att höja och indexera lönebidraget. Regeringen måste visa handlingskraft i höstbudgeten och se till att bidraget följer utvecklingen av arbetskostnader, säger hon.