Tydlighet kring beskattning av riskkapital behövs
Publicerad augusti 30, 2025
Publicerad augusti 30, 2025

Frågan om hur vinstdelning hos riskkapitalister ska beskattas kvarstår oklar. Skatteverkets beslut dröjer, men regeringen kan snabbt skapa klarhet. Det har diskuterats i 15 år om huruvida vinstdelning ska beskattas som kapital- eller tjänsteinkomst. Skillnaderna är betydande, särskilt med de höga marginalskatterna för tjänsteinkomst.
Problemet påverkar alla aktiva delägare i sina företag. Politiker och myndigheter anser att dessa individer bör beskattas som tjänsteföretagare. För att undvika problematiska konsekvenser infördes 3:12-reglerna efter skattereformen på 1990-talet. Dessa regler definierar hur mycket av vinsten som ska beskattas som tjänst respektive kapital.
Trots detta har delägare i riskkapitalbolag inte fått samma politiska uppmärksamhet. Finansminister Anders Borg föreslog 2012 en mer rimlig beskattning för riskkapitalister, men förslaget mötte motstånd och drogs tillbaka. Det fanns ingen majoritet i regeringen, och SD var emot förslaget.
År 2018 konstaterade Högsta Förvaltningsdomstolen att vinstdelning skulle beskattas enligt 3:12-reglerna, vilket gav viss tydlighet. Skatteverket motsatte sig dock att domen skulle gälla generellt. För ett år sedan tillsatte finansminister Elisabeth Svantesson en ny utredning för att skapa ett tydligt regelverk, men efter att förslaget gått ut på remiss har inget politiskt hänt.
I juni kom en ny HFD-dom som ifrågasatte Skatteverkets syn, vilket ledde till att vinstdelning ska beskattas som kapital. Skatteverket har lovat att analysera detta, men inget har presenterats. Politikerna bör därför agera och lagstifta om detta. Nu har även SD ändrat inställning och förespråkar beskattning som kapital.
Det är av yttersta vikt att skapa tydliga regler för riskkapitalbolagens verksamhet, som har varit centrala för omstrukturering och effektivisering av det svenska näringslivet. Sverige behöver en trygghet där kapital och finansindustri kan förbli i landet.