Regeringen planerar 80 miljarder i reformer

Finansminister Elisabeth Svantesson har uttryckt att den rådande lågkonjunkturen har haft en djupgående effekt, mer än andra tidigare kriser. Hon förklarar att även om det fanns vissa positiva tecken ifjol, så har den amerikanska handelspolitiken stört den ekonomiska utvecklingen.

”Lågkonjunkturen finns kvar. Många hushåll och många hårt arbetande människor känner oro för framtiden”, säger hon.

Vidare påpekar hon att det är avgörande att denna lågkonjunktur inte får bli långvarig. Större banker har indikerat att de förväntar sig reformer på mellan 60 och 80 miljarder kronor, medan Konjunkturinstitutet varit mer försiktiga och angivit ett belopp på 34 miljarder.

”30-40 miljarder är för lite för att få igång detta”, säger Svantesson. Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, anser att sådana reformer är berättigade givet det nuvarande konjunkturläget.

Mikael Damberg från Socialdemokraterna kritiserar regeringen och menar att Svantesson har tappat kontrollen över ekonomin. Han anser att det är ett desperat försök att kompenssera för tidigare misslyckanden.

Centerpartiets Martin Ådahl påpekar att regeringen saknar en konkret strategi för att hantera arbetslöshet och öka tillväxten, medan Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv betonar vikten av hur reformerna används för att stimulera ekonomi och anställningar.

Svantesson bekräftar att regeringen planerar nya satsningar på 80 miljarder i den kommande budgeten och fokuserar på stöd för familjer och arbetande människor. Hon noterar att det kan ta till 2028 innan köpkraften återhämtar sig helt efter pandemins påverkan.

”Jag kommer inte att uppmana människor att konsumera men jag vill att man ska känna framtidstro”, säger hon. Arbetslösheten förväntas stiga till 8,3 procent nästa år, vilket gör det ännu viktigare att övervinna lågkonjunkturen.

”Vi måste också ta tag i den strukturella arbetslösheten med allt ifrån sänkta skatter, bidragsreform och annat”, säger Svantesson. Hon nämner att inflationen, trots att den varit relativt hög under sommaren, inte är hennes största oro just nu.

Hon framhäver positiva aspekter som en stark industri och hög sysselsättningsgrad som några av Sveriges styrkor. Samtidigt berömmer hon förhandlingarna mellan Tidöpartierna om budgetinnehållet för deras konstruktiva och tuffa diskussioner.

Finansdepartementets nya prognos angående tillväxten har justerats upp från 2,6 till 3 procent för nästa år. Regeringen planerar att överlämna höstbudgeten den 22 september.