Sveriges ekonomiska möjligheter i lågkonjunktur och valår
Publicerad
Augusti 12, 2025
Sverige står inför en lågkonjunktur, men har starka offentliga finanser, konkurrenskraftiga företag och hushåll som är väl rustade, vilket ger oss bättre möjligheter än många andra länder att hantera situationen. De strukturella utmaningarna kräver ett samarbete mellan näringsliv, politik och civilsamhälle, säger hon.
Inför valåret finns det en ökad påtryckning för ekonomiska stimulanser i en svag ekonomi med starka offentliga finanser. Det är viktigt att påminna om att vi befinner oss i en lågkonjunktur snarare än en kris, och att stora investeringsbehov kvarstår, säger hon.
Den amerikanska administrationens handelspolitik har försvårat handeln med USA, men osäkerheten som den medfört tycks ha minskat något. Det är avgörande att Sverige fortsätter att försvara frihandeln och inte reagerar med protektionistiska åtgärder, påpekar hon.
Om USA inte längre är vår främsta ekonomiska allierade blir Europa och Norden ännu viktigare. Sveriges ISK-sparande och tillgång till riskkapital har blivit av intresse för EU, vilket kan stärka vår påverkan framöver, säger hon.
Trots att konjunkturbotten har passerats är återhämtningen fortfarande trög, mycket på grund av osäkerheten i den globala ekonomin. Många hushåll upplever ekonomisk press med hög inflation, som för närvarande ligger runt 3 procent, snarare än Riksbankens mål på 2 procent, säger hon.
Hushållen tvingas nu lägga en större del av sin disponibla inkomst på boende och mat än tidigare. Den avtagande kostnaden för livsmedel har lett till en vana av billiga priser, men en ökad fokus på inhemsk och miljövänlig produktion kommer att kosta mer, säger hon.
Trots dessa utmaningar har de flesta hushåll goda ekonomiska förutsättningar. Reallönerna ökar och det finansiella sparandet är på en historiskt hög nivå. Det tyder på att konsumtionen kan öka under hösten, vilket kommer att gynna de med lägre inkomster genom befintliga stödåtgärder, menar hon.
Den svenska bostadsmarknaden genomgår en strukturomvandling på grund av en svag befolkningsutveckling, vilket kan leda till att många företag slås ut. Att stödja branschen med finanspolitik är dock inte lämpligt, säger hon.
Behoven av långsiktiga investeringar är omfattande, allt från försvarsfrågor till infrastruktur och hållbar energi. Kommunerna har fått fler ansvarsområden utan att motsvarande resurser tilldelats, framhåller hon.
Arbetslösheten i Sverige är både konjunkturell och strukturell. Det är viktigt att notera att en stor del av arbetslösheten utgörs av heltidsstuderande, vilket skiljer sig från situationen i andra länder. Det är inte ett samhällsproblem att ungdomar söker extrajobb, säger hon.
För att motverka utanförskap är det viktigt att skapa ett lärlingssystem för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Det finns redan kostnadsfria anställningsmöjligheter via arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men företagen utnyttjar dem inte, säger hon.
De senaste årens utmaningar har gjort att näringslivet är mer villigt att ta ansvar för samhällskontraktet. Politikerna bör ta tillfället i akt för att främja samarbete mellan politik, näringsliv och civilsamhälle, säger hon.
Vi ser hur demokratin utmanas i många länder, och i Sverige bygger vårt system på tillit. Om vi tappar förtroendet för systemet riskerar vi även vår demokrati. Sverige är i en bättre position än många andra länder för att hantera lågkonjunkturen, men strukturella utmaningar kräver samarbete, säger hon.