Varför bankerna är återhållsamma med räntesänkningar

Trots att Riksbanken sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter den 1 oktober har många banker endast sänkt bolåneräntorna med 0,15 till 0,20 procentenheter. Orsaken till detta ligger i finansieringskostnader, Stibor-effekten, riskhantering och marginalmål.

När Riksbanken tillkännagav en ny sänkning av styrräntan till 1,75 procent i slutet av september, förväntade sig många bolånetagare ett snabbt genomslag. Trots detta har bankerna inte fullt ut anpassat sig.

Fram till den 6 oktober hade banker som Landshypotek, SEB och Swedbank sänkt med 0,20 procentenheter, medan andra, såsom Danske Bank och SBAB, endast sänkte med 0,15. Under samma period har Stibor, räntan som bankerna använder för att låna av varandra, minskat med 0,20 procentenheter, vilket tyder på att bankernas finansieringskostnader inte sjunkit lika mycket.

Bankerna agerar inte bara utifrån Riksbanken, utan måste även beakta sina egna finansieringskällor. En betydande del av lånen finansieras genom bostadsobligationer och sparkonton, som påverkas av marknadsräntor och internationella faktorer. Enligt Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, säger hon,

”Vi ser nu ett tydligt mönster: bankerna följer inte alltid Riksbanken fullt ut, varken när räntorna stiger eller sjunker. Det handlar om att skydda marginaler och hantera risker snarare än att bara spegla penningpolitiken.”

För hushållen innebär detta att räntesänkningar inte alltid ger den lättnad som förväntas. En sänkning på 0,25 procentenheter skulle kunna ge 625 kronor mindre i månadsränta på ett lån på 3 miljoner kronor, men om banken bara sänker 0,15 procentenheter, blir skillnaden endast 375 kronor. Sahlberg betonar,

”Hushållen hoppas naturligtvis på lägre räntekostnader när Riksbanken sänker, men bankernas sänkningar blir ofta mindre.”

Stibor utgör en viktig faktor för hur snabbt och mycket bankerna kan sänka sina utlåningsräntor. Den fastställs dagligen utifrån vad bankerna betalar för att låna av varandra. Om Stibor inte minskar i samma takt som styrräntan, får bankerna inte samma kostnadsreduktion vilket hindrar dem från att sänka bolåneräntorna i samma takt. För närvarande har Stibor sjunkit med 0,28 procentenheter sedan slutet av september, men endast 0,20 procentenheter efter själva räntebeskedet.

Riksbankens sänkningar ställer tonen, men bankernas agerande påverkas av mer komplexa faktorer. För hushållen fungerar styrräntan mer som en riktlinje än ett löfte om lägre bolånekostnader. Det blir därför allt viktigare att följa både Riksbankens beslut och utvecklingen av Stibor för att förstå vart räntorna är på väg.

FAQs – Bankernas räntesänkningar:

1. Varför sänker inte bankerna lika mycket som Riksbanken? För att deras finansieringskostnader inte sjunker i samma takt. De styrs av marknadsräntor, Stibor och investerarnas riskvilja.

2. Vad är Stibor? Stibor visar till vilken ränta banker lånar pengar av varandra och påverkar direkt bankernas finansieringskostnader.

3. När brukar bankerna justera bolåneräntorna efter ett räntebesked? Ofta inom en till två veckor, men vissa kan agera snabbare eller långsammare beroende på upplåningsstrategi.

4. Vad kan hushållen göra för att få lägre ränta? Jämföra olika bankers snitträntor, använda låneförmedlare och förhandla aktivt med sin bank.

5. Kommer bankerna sänka mer framöver? Om Stibor fortsätter sjunka och marknaden stabiliseras finns möjlighet för ytterligare sänkningar, men bankerna lär agera försiktigt.