USA:s statsskuld når nya höjder – en långsiktig utmaning
Publicerad april 27, 2026
Publicerad april 27, 2026

Den amerikanska statsskulden har nått rekordhöga nivåer som för bara några år sedan skulle ha ansetts otänkbara. IMF rapporterar att den nu uppgår till 123,9 procent av BNP och förväntas öka till över 140 procent år 2031. För att belysa problemet lånar USA idag omkring 7 miljarder dollar dagligen för att finansiera sin verksamhet, enligt RSM.
Frågan som uppstår är hur USA hamnade i denna situation. Idag ligger statsskulden på 39 biljoner dollar. Alan Auerbach, en ekonom vid IMF, pekar på två huvudsakliga skeenden som lett till denna utveckling: den globala finanskrisen 2008-2009 och covid-19-pandemin 2020, vilka resulterade i massiva statliga stimulansåtgärder.
Enligt Auerbach är det sällsynt med två så stora ekonomiska chocker på mindre än ett decennium. ”Det är nästan ett sekel sedan USA senast upplevde en chock lika stor som den globala finanskrisen, under den stora depressionen”, säger han.
Josephine Cetti, Nordeas chefstrateg, beskriver situationen: ”I kristider är det normalt att de offentliga utgifterna ökar eftersom staten stöttar ekonomin samtidigt som skatteintäkterna minskar. Men istället för att minska utgifterna när krisen är över, har de förblivit på en mycket hög nivå.”
Utöver de ekonomiska chockerna nämner Auerbach att politiken också bidrar till den växande statsskulden. Han noterar den polariserade politiska miljön, där skattehöjningar och utgiftsnedskärningar är oacceptabla för respektive parti. ”Politiker prioriterar kortsiktiga lösningar istället för en hållbar finanspolitik”, säger han.
En av de centrala orsakerna till skuldsituationen är beslut som innebär sänkta skatter utan motsvarande utgiftsminskningar. Skattelagen från 2017, Tax Cuts and Jobs Act (TCJA), medförde lägre bolags- och inkomstskatter utan att finansieringen var tillräcklig.
I juli 2025 undertecknade president Trump ”One Big Beautiful Bill Act” som permanenterar skattesänkningarna från 2017 och lägger till nya skattelättnader. Congressional Budget Office (CBO) beräknar att skattereformen kommer att resultera i ett primärunderskott på 3,4 biljoner dollar under det kommande decenniet.
Cetti påpekar att det inte finns några tecken på att USA planerar att minska sina utgifter. En annan aspekt som påverkar skulden är räntekostnaderna, som har stigit från 2 procent av BNP före pandemin till 4,2 procent år 2025, enligt IMF.
Detta har skapat en negativ skuldspiral där stigande skuld leder till ökad obligationsutgivning, vilket i sin tur kräver mer låntagning. IMF påpekar att räntekostnaderna nu överstiger försvarsbudgeten.
Nordeas analys indikerar att skuldsituationen är en långsiktig utmaning, inte en akut kris. ”Den stora uppgörelsen, där investerare globalt får nog, ligger troligen längre fram”, säger Cetti. IMF anser att USA behöver en trovärdig plan för fiskal konsolidering för att undvika en mer abrupt justering i framtiden.
Trots politiska begränsningar är trenden tydlig. Räntekostnaderna ökar, skulden förväntas nå 140 procent av BNP inom fem år, och bristen på bipartiska kompromisser kring finanspolitiken förvärrar situationen.