Sveriges behov av en reform av offentliga utgifter

Elisabeth Svantessons sista budget för mandatperioden har verkligen blivit en valbudget. Med ett reformutrymme som regeringen bedömer till 80 miljarder, är budgeten bland de mest expansiva någonsin. Skattesänkningar, både tillfälliga och permanenta, står för över 50 miljarder.

Som vd för Skattebetalarna har jag flera synpunkter. Varför sänks inte de höga marginalskatterna? Varför sänks inte bolagsskatten? Varför görs inte en permanent sänkning av inkomstskatten istället för en tillfällig sänkning av matmomsen? Och varför löses inte frågan om carried interest?

Trots dessa brister anser jag att regeringen i huvudsak gör rätt. Budgeten är expansiv, men mer av reformutrymmet går tillbaka till medborgarna i form av skattesänkningar snarare än ökade offentliga utgifter.

Sverige har nu de lägsta skatterna på femtio år. Skattetrycket har sjunkit från 49,9 procent till 41,4 procent, och det förväntas sjunka ytterligare nästa år. Detta är glädjande, då det innebär en ökad frihet och minskat offentlig inflytande. Det betyder också att fler resurser finns tillgängliga för att skapa verkligt välstånd i mötet mellan marknad och medborgare.

Innan vi firar vill jag dock påpeka några mindre uppmuntrande fakta. För det första är