Sverige bortser från EU:s krav på energieffektivisering

Trots att EU insisterar på att energieffektivisering bör prioriteras vid stora investeringar, prioriterar Sverige nyproduktion. Genom att fokusera på effektivisering kan vi skapa ett mer kostnadseffektivt energisystem, anser hon.

Energidebatten kretsar ofta kring utbyggnad av källor som vind, vatten, sol och kärnkraft. Men för elsystemet är det avgörande att energiutbudet matchar behovet, oavsett om produktionen ökar eller användningen minskar. Energieffektivisering borde därför ses som en äkta energikälla.

Det är en billig och snabb lösning med lägre miljöpåverkan, men den ignoreras ofta. Vid klimatmötet COP28 i Dubai lovade 133 länder att dubblera takten för energieffektivisering, men Sverige ligger redan efter, säger han.

Just nu får energikällor som vind och sol stora stöd medan effektivisering nästan glöms bort. Trots att energieffektivisering skulle kunna frigöra 20–25 TWh el och skapa ett mer robust system.

Nyligen trädde en lag om statligt stöd för kärnkraft i kraft, vilket kräver stora investeringar och lång tid för genomförande. Men var är stödet för energieffektivisering? Dessa insatser skulle vara prioriterade, med tanke på EU:s tydliga direktiv.

Innan nya investeringar görs, måste vi fråga oss om vi har gjort tillräckligt för att minska energibehovet. Att bygga ut mer än nödvändigt är slöseri med resurser.

När vi planerar framtida energikällor måste vi ställa frågor kring deras potential, kostnader och tidsramar. Många gånger framstår energieffektivisering som den mest fördelaktiga lösningen. Den minskar klimatpåverkan och sänker kostnader för hushåll och företag.

Energiomställningen måste vara rättvis och tillgänglig för alla. Nyproduktion är nödvändig för balansen i energisystemet, men det är orimligt att sätta produktion av ny energi före möjligheterna att minska elanvändningen.

Varför är fokus på energieffektivisering så lågt? Kanske beror det på svårigheten att visualisera dess potential. Utan tydlig statistik förblir denna energikälla osynlig. Om vi skulle inkludera effektivitetsdata i energistatistiken, skulle det representera en fjärdedel av Sveriges energianvändning.

Potentialen för energieffektivisering uppskattas till 866 miljarder kronor. Dessa insatser får sällan samma strategiska behandling som ny produktion. En nationell utredning behövs för att kartlägga potential, kostnader och hinder för energieffektivisering.

EU:s direktiv är tydliga: innan ny produktion ska vi alltid överväga åtgärder för att minska behovet. Detta är inte bara en regel, utan en metod för att spara pengar och minska klimatpåverkan.

Vi måste inkludera energieffektivisering i vår statistik för att tydliggöra dess värde. Det är dags att ge denna energikälla den plats den förtjänar i debatten om framtidens energisystem, en prioritering som EU kräver, säger hon.