Studenter kämpar med ekonomin trots fullt studiemedel

En ny rapport visar att studenter i princip lägger hela sin inkomst på hyra och mat. Studenten Alexandra Berntling, 25, berättar: – Tandläkarbesök får prioriteras bort om man ska ha råd med hyran, säger hon.

Hon drömmer om att kunna köpa riktig mat, som köttfärs och mozzarella. Berntling, nyutexaminerad lärare, arbetar extra som bartender och har en hyra på cirka 6 000 kronor i månaden.
– När man levt på nudlar i en vecka och plötsligt får i sig en sallad skriker kroppen ”äntligen”, säger hon.

Valentin Rodikov, 23, instämmer.
– Att hitta ett extrajobb som passar med ett schema för heltidsstudier är inte så lätt, och universiteten uppmanar ofta studenter att inte jobba utan ge studierna full tid, säger han.

Enligt Lendos årliga kalkyl har studenter allt mindre marginaler kvar efter att hyra och mat är betalda.
I bästa fall kvarstår 347 kronor i månaden, förutsatt att de får bostadsbidrag på cirka 1 300 kronor.

Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, påpekar att summan studenter har kvar är i stort sett oförändrad sedan tre år tillbaka, trots att pengarna tappar i värde.
– En vardagsolycka är nog för att tvinga studentens budget under minusstrecket, säger hon.

Studiemedlet, som formellt räknas upp i takt med inflationen, täcker inte de stigande kostnaderna för hyra och mat, två poster som ökat mer än den generella inflationen.
Lavie förklarar att boendet är den största kostnaden, som i Stockholm tar 63 procent av studiemedlet.

Att arbeta extra kan även leda till problem med studiemedlet.
Om en student tjänar över fribeloppet på 114 676 kronor under ett halvår kan detta resultera i reducerat studiemedel eller återbetalningsskyldighet till CSN.

Regeringen har tillsatt en utredning för att granska inkomster under sommarledighet och justera fribeloppsnivån.
Utredningen ska redovisas i oktober 2027 och syftar till att bättre anpassa studiemedelssystemet efter arbetsmarknadens behov.