SBAB försvarar höjt bolånetak – en möjlighet för förstagångsköpare

Kritiken mot det föreslagna höjda bolånetaket har varit stark, med påståenden om att det skulle leda till stigande bostadspriser och svåra förhållanden för förstagångsköpare. SBAB:s chefsekonom Robert Boije och privat- och boendeekonom Linda Hasselvik menar dock att det saknas analytiskt stöd för dessa påståenden. De presenterar istället beräkningar som visar på motsatsen i en debattartikel i Dagens Industri.

Enligt Boije och Hasselvik hävdar vissa myndigheter och ekonomiska experter att ett höjt bolånetak inte kommer att underlätta för förstagångsköpare, men utan att ge något analytiskt stöd för dessa påståenden.
– Våra analyser och beräkningar visar att påståendet saknar grund, säger han.

SBAB:s beräkningar visar att bostadspriserna skulle behöva öka med hela 50 procent för att nettoeffekten av ett höjt bolånetak, isolerat till kontantinsatsen, inte ska vara positiv för köparen.

I sin debattartikel ger de exempel från olika kommuner, där de noterar att även om priserna skulle stiga med 10 procent vid ett höjt bolånetak, så skulle kontantinsatsen ändå minska.
I Stockholms kommun skulle kontantinsatsen minska med 120 000 kronor, medan den i Linköping skulle minska med 55 000 kronor.

Därmed kvarstår en tydlig positiv effekt för förstagångsköpare, även vid måttliga prisuppgångar.

En annan viktig aspekt av SBAB:s analys rör spartiden. I nuläget tar det i genomsnitt 51 månader att spara ihop till en kontantinsats med det nuvarande bolånetaket. Om bolånetaket höjs till 90 procent och bostadspriserna inte stiger, minskar spartiden till 33 månader, vilket är en minskning med 18 månader i genomsnitt för hela landet.

I Stockholm är effekten ännu mer påtaglig, där spartiden förväntas minska från nästan 142 månader till 88 månader. Detta innebär en minskning med hela 54 månader.

Även om priserna skulle öka med 10 procent, skulle spartiden fortfarande minska med nästan 15 månader i genomsnitt, enligt deras beräkningar.

SBAB noterar att ett höjt bolånetak, i kombination med en prisuppgång, kan leda till något högre räntekostnader.
Men enligt Boije och Hasselvik bör detta vägas mot de nuvarande problemen med lägre bolånetak.

De framhäver att många är tvungna att: i) använda sina finansiella reserver, ii) ta blancolån med betydligt högre ränta och amortering, iii) söka hjälp från föräldrar, vilket inte är en möjlighet för alla.

Deras analys visar att ett höjt bolånetak kan vara en viktig lättnad för många förstagångsköpare, även med hänsyn till eventuella prisökningar och högre lånekostnader.

Debatten om ett höjt bolånetak handlar om att finna en balans mellan finansiell stabilitet och möjligheten för nya hushåll att komma in på bostadsmarknaden. SBAB:s beräkningar betonar betydelsen av kontantinsatsen och spartiden, som är avgörande faktorer för unga köpare.

Frågan är hur beslutsfattare kommer att väga dessa effekter mot risken för ökade skulder och potentiella marknadsreaktioner.