Riktade sänkningar av elskatten: en väg framåt för industrin

Mats Nilsson förespråkar avskaffandet av elskatten, då han anser att den drabbar hushållen orättvist. Han lyfter fram Danmark som en förebild. Jag menar dock att en sådan lösning kan få allvarliga konsekvenser för den svenska tillverkningsindustrin, skriver Pär Holmberg, teknologie doktor och docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.   Jämförelsen med Danmark är bristande. Deras industri är mindre elintensiv och de förlitar sig mer på gas. Danmark saknar massafabriker, smältverk och klor-alkaliproduktion, vilka är de mest känsliga industrierna för elpriser. Sveriges elintensiva industri kan möta svårigheter under energiomställningen.   Högre koldioxidavgifter och ökad efterfrågan på el pressar priserna uppåt, samtidigt som industrin tävlar på en global marknad. Elskatten för den elintensiva industrin är redan på EU:s miniminivå och kan inte sänkas ytterligare.   En annan faktor som kan driva upp elpriserna är de massiva investeringarna i datacenter. Morgan Stanley uppskattar globala investeringar i datacenter till nästan 30 biljoner kronor fram till 2028. Berkeley National Laboratory hävdar att elförbrukningen från datacenter i USA kommer att dubbleras eller tredubblas till 2028.   Elskatten begränsar utvecklingen av svenska datacenter, särskilt de som används för kryptovaluta. Den bidrar även till att hushåll och företag energieffektiviserar genom förbättrad isolering och övergång till värmepumpar. Energieffektivisering är snabb och kostnadseffektivare än att bygga ny elproduktion.   För att stödja industrin och stabilisera elpriserna förespråkar jag en riktad sänkning av elskatten. Denna sänkning skulle gälla för elförbrukning vid låga elpriser och gynna värmepumpar, energilagringslösningar och elfordon, vilket bidrar till elektrifiering och ett mer flexibelt kraftsystem.   Jag instämmer med Nilsson angående att regeringens högkostnadsskydd för hushållens elförbrukning sannolikt inte kommer att aktiveras. Skyddets nivå på 1,50 kr/kWh är dock rimligt och fungerar som en försäkring mot oväntade elkriser.   Det skulle vara fördelaktigt om många hushåll och företag hade ett högkostnadsskydd för el. Det bör dock erbjudas av elhandlarna snarare än staten. På marknaden skulle en investerare i gasturbiner vara en naturlig part för konsumenternas högkostnadsskydd.   Till skillnad från ett statligt skydd främjar ett marknadsbaserat högkostnadsskydd investeringar i gasturbiner och minskar risken för elbrist.