Grönlandskrisens påverkan på den svenska ekonomin

Enligt nyligen presenterade prognoser från tre storbanker förväntas svensk ekonomi växa i år. Emellertid har Grönlandskrisen skapat en oro för potentiella bakslag, särskilt om den leder till ett handelskrig mellan USA och EU samt påverkar Natosamarbetet.

Annika Winsth, Nordeas chefsekonom, säger:

”Skulle man utmana Nato, ja, då har vi en helt annan spelplan. Då kommer vi behöva räkna om allt. Då är den här rapporten fel.”

Hon betonar att vi befinner oss utanför den förutsägbara världsordningen, vilket ökar stressen. Nordea förutspår att Sveriges BNP kommer att öka till 3 procent i år, jämfört med 1,9 procent förra året. Swedbanks och Handelsbankens prognoser har också justerats uppåt.

Handelsbanken beskriver Grönlandskrisen som

”ett stort orosmoln” i sin konjunkturrapport. Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, varnar för att

”ytterligare eskalering kan påverka den globala säkerheten och få konsekvenser på handels- och investeringsflöden.”

Winsth förutspår att Donald Trump kan införa nya tullar på 10 procent på åtta europeiska Natoländer, inklusive Sverige, som ett sätt att främja amerikanska intressen i Grönland. Hon uttrycker en förhoppning om att EU inte ska gå in i ett oacceptabelt handelskrig.

Hon konstaterar:

”Europa är inte Kina” när det gäller EU:s förmåga att avskräcka Trump. Istället bör fokus ligga på diplomati och samarbete, vilket tidigare har gynnat Sveriges export.

Winsth föreslår att Europas strategi bör vara att

”markera folkrätten benhårt, men sedan försöka påverka det man kan påverka.”

Hon välkomnar de försiktiga politiska signalerna från EU och noterar att marknadsreaktionen hittills varit lugn.

”Det är ingen stress i systemet,” säger hon.

Winsth noterar att marknaden i sitt huvudscenario utgår från ett talessätt bland finansmarknaden:

”Taco”, vilket betyder att Trump ofta viker sig.

Hon avslutar med att säga:

”Han gapar ganska högt. Sedan backar han och så blir det inte riktigt det han har sagt.”