Försvarssatsningar kan leda till arbetsmarknadsboom i Sverige

Sveriges investeringar i försvaret kan skapa upp till 48 000 nya arbetsplatser fram till 2035, enligt en analys från EY. I takt med att Europa rustar upp efter decennier av försummelse, förväntas dessa satsningar medföra betydande intäkter och påverka näringslivet i stort, långt bortom den traditionella försvarssektorn.

Under 2024 beräknas de totala försvarsutgifterna i de nordiska länderna nå 2,3 procent av BNP. De europeiska Nato-länderna strävar mot en ny nivå där 5 procent av BNP ska användas till försvar och säkerhet. Av detta avsätts 3,5 procent för militära utgifter, medan resterande del går till bredare satsningar inom säkerhet och infrastruktur.

Om försvarsutgifterna höjs till 3,5 procent av BNP, uppskattas de årliga intäkterna från försvars- och säkerhetssatsningar stiga till cirka 320 miljarder kronor fram till 2035, jämfört med dagens 210 miljarder. Detta innebär en årlig ökning på omkring 110 miljarder kronor. Förutom försvarsindustrin kommer även sektorer som teknik, energi, bygg och logistik att påverkas.

Uppgraderingen berör inte enbart den militära kapaciteten, utan syftar också till att stärka energi-, transport- och digital infrastruktur. Enligt EY är samarbete och kompetensutveckling avgörande för att uppnå den fulla potentialen.

– Det är avgörande att det finns en stark samverkan mellan försvar och ett aktivt näringsliv, där erfarenhet och kompetens från den civila marknaden tas tillvara. Det är en förutsättning för att pågående transformation ska bli robust och hållbar, och för att Sverige ska kunna skala upp sin förmåga i den takt som krävs, säger en expert.

I Sverige kan ökade försvarsinvesteringar, i ett scenario med 3,5 procent, leda till cirka 48 000 fler anställningar jämfört med nuvarande nivå. I hela Norden kan en liknande satsning resultera i cirka 130 000 nya arbetstillfällen.

Denna utveckling påverkas inte enbart av traditionella militära behov. Nya hot, såsom hybrida angrepp och cyberrisker, liksom kravet på att skydda både digital och fysisk infrastruktur, ställer krav på olika sektorer. Detta kräver fördjupat samarbete mellan företag, branscher och länder.

– När efterfrågan växer i så många delar av ekonomin ökar också trycket på kompetensförsörjningen. För att försvarssatsningarna ska få fullt genomslag behöver både staten och näringslivet arbeta mer långsiktigt med att säkra tillgången till rätt kompetens, säger en expert.