Finanspolitikens utmaningar i valår

Historiskt har regeringars så kallade ”reformutrymme” varit betydligt högre under valår. Trots detta har de föreslagna reformerna ofta haft begränsad praktisk betydelse, eftersom den finanspolitiska stimulansen inte verkar vara signifikant större. Swedbanks analytiker, Pernilla Johansson, konstaterar att valårseffekten, också kallad ”valfläsk”, beräknas till 0,4 procent av BNP.

Budgeten för 2026 förväntas bli den tredje mest budgetförsvagande på 25 år och kan öka tillväxten med 0,2-0,7 procentenheter. Finansminister Elisabeth Svantesson har lovat reformer för 80 miljarder kronor, vilket utgör 1,2 procent av BNP. Endast under 2021 och 2022 har budgetförslagen inkluderat ofinansierade åtgärder i en större omfattning.

Reformutrymmet avser hur mycket staten kan spendera utan att överskrida det finanspolitiska ramverket. Enligt Konjunkturinstitutets senaste bedömning ligger budgetutrymmet för 2026–2029 på cirka 110 miljarder kronor, vilket innebär knappt 30 miljarder kronor per år. Swedbank-analytikern noterar att ”Tidöpartierna tar ut svängarna i den kommande budgeten”.

Upprustningen för att nå Natos nya mål finansieras dessutom med upplåning utanför det finanspolitiska ramverket. Trots de omfattande reformerna inför valår verkar den finanspolitiska stimulansen inte öka, enligt Swedbanks analys av det strukturella sparandet. Koefficienten för valår är inte signifikant, vilket tyder på att den finanspolitiska inriktningen är konstant år från år.

Ändringar i det strukturella sparandet påverkas av tidigare fattade beslut och andra faktorer som makroekonomisk och demografisk utveckling. En felbedömning av reformernas effekt kan också bidra till att deras betydelse underskattas. Till exempel kan resurser avsättas för ett nytt program för långtidsarbetslösa, men svårigheter med att fylla platserna kan begränsa effekten.

Swedbank-analytikern påpekar att det finns osäkerhet kring regeringens föreslagna högkostnadsskydd för elpriser, där en miljard kronor har avsatts för 2026. Trots flera åtgärder i den kommande budgeten framhäver analysen att fokus hittills ligger på skattesänkningar, där över hälften av reformutrymmet går till hushållen.

Bankens bedömning är att transfereringar till hushåll sjunker till 12,5 procent av BNP nästa år. Offentlig konsumtion och investeringar förväntas stå för nästan 30 procent av reformutrymmet. En regressionsmodell visar ingen signifikant skillnad i skatteförändringar mellan moderatledda och socialdemokratiskt ledda regeringar, vilket indikerar att den övergripande skattepolitiken har varit relativt likartad.

Swedbanks bedömning av den föreslagna politiken tillsammans med ett stärkt konjunkturläge innebär ett underskott på drygt 1 procent av BNP nästa år, vilket skulle leda till att Maastrichtskulden stiger till över 34 procent av BNP.