Beskattning av styrelsearvoden: En debatt om kompetens och rekrytering

En ny rapport från Tillväxtanalys, med titeln Beskattning av styrelsearvoden och tillgång till styrelsekompetens (PM 2025:06), konstaterar att det saknas empiriska bevis på att HFD:s beslut från 2017 har försämrat företagens tillgång till styrelsekompetens. Samtidigt uppmanas till en fortsatt utredning, vilket många inom politik och näringsliv stödjer.

Bakgrunden till rapportens fokus är Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2017, som fastställde att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst, oavsett om de faktureras via ett eget bolag. Tidigare kunde styrelseledamöter hantera arvoden som konsulter, vilket underlättade pensionsavsättningar och försäkringar.

Efter beslutet har Styrelseakademien och andra organisationer uttryckt oro över rekryteringen av externa ledamöter. Företag tenderar nu att bilda advisory boards, som har mindre juridiskt ansvar än en ordinarie styrelse.

Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson, kritiserar rapportens brister:
”De har inte kunnat skilja mellan externa och interna ledamöter, de saknar uppgifter om arvodesnivåer och de har heller inte analyserat den framväxande förekomsten av advisory boards.”, säger hon. Rönn varnar för att nuvarande regelverk kan försämra den svenska bolagsstyrningsmodellen.

Gunilla Öhman, ordförande för Styrelseakademien, påpekar att trenden med advisory boards redan påverkar strukturen:
”Att en av tre styrelseledamöter redan valt att växla till advisory boards är en stark signal.”, säger hon. Öhman betonar att advisory boards inte kan ersätta det ansvar och den transparens som en styrelse erbjuder.

Suzanne Sandler, ny vd för Styrelseakademien Sverige, framhäver vikten av flexibilitet:
”Självklart ska det vara frivilligt att fakturera eller inte.”, säger hon. Sandler menar att det är avgörande för att attrahera kompetenta individer och att Sverige bör sträva efter att bli ett föregångsland inom detta område.

Sammanfattningsvis erbjuder rapporten inga definitiva svar, men diskussionen kring beskattning av styrelsearvoden förväntas fortsätta. Den berör inte bara skattefrågor utan även Sveriges förmåga att locka och behålla kompetens i styrelser.

FAQ – Beskattning av styrelsearvoden
Vad säger HFD:s dom från 2017?
Att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, även om de faktureras via bolag.

Vad innebär det för styrelseledamöter?
De kan inte längre hantera arvoden som konsulter, vilket påverkar pension och avdragsmöjligheter.

Hur påverkar detta företagen?
Det kan bli svårare att rekrytera externa ledamöter, och fler företag väljer advisory boards.

Vad visar den nya rapporten?
Att det saknas bevis för att tillgången till styrelsekompetens har minskat, men att ämnet kräver ytterligare analys.

Vad vill kritikerna?
En modernisering av reglerna som gör att arvoden kan faktureras via bolag eller tas ut som lön.