Analytiker förutspår energikris på grund av Irankriget
Publicerad mars 9, 2026
Publicerad mars 9, 2026
De stigande bensinpriserna är en konsekvens av det pågående Irankriget, vilket har fått oljepriserna att öka kraftigt. Råvaruanalytikern Christian Kopfer uttrycker sin oro för en potentiell energikris. – Det kommer inte att sluta bra om vi får en situation där vi behöver ransonera olja, säger hon.
Den amerikanska WTI-oljan har sett en veckovisa uppgång med 36 procent till 91,20 dollar per fat – den största sedan 1983, enligt CNBC. Dessutom varnar Qatars energiminister för att oljan kan nå 150 dollar fatet på grund av konflikten.
Kopfer, som arbetar på Handelsbanken, anser att det är bristen snarare än det högre priset som utgör det verkliga hotet.
– Men inte bristen. Att det blir ransonering och avbrott i leveranskedjor, det är det absolut allvarligaste ekonomiskt, säger hon.
I Sverige har bensinpriserna ökat med cirka 70 öre till omkring 16 kronor per liter efter att oljepriserna skjutit i höjden. Vid 100 dollar per fat kan priserna stiga till 17–18 kronor. Detta kan ytterligare påverka den svenska ekonomin negativt.
Kopfer påpekar att Sveriges exportberoende gör landet sårbart.
– Sverige är väldigt exportberoende. Alla leveranskedjor är ju så otroligt beroende av oljeekonomin, säger hon.
De stigande oljepriserna påverkar också förväntningarna på en eventuell sänkning av den svenska styrräntan, vilket har betydelse för bolåneräntorna. Kopfer noterar att världens oljelager minskar i takt med att förbrukningen överstiger produktionen.
– Eftersom världen fortsätter att konsumera ungefär 100 miljoner fat per dag medan det bara produceras 80 miljoner fat per dag – om vi tar det grovt.
– Det närmar sig mer och mer en energikris ju längre det här varar, säger hon.
Kopfer beskriver situationen som en snara som dras åt kring världsekonomin.
– Det går verkligen åt fel håll. Både i hur utdraget det här verkar bli och magnituden på det hela. Det eskalerar, säger hon.
Hon avslutar med att betona vikten av en lösning gällande Hormuzsundet, där en stor del av världens olja transporteras.
– Vi måste få en lösning på den här flaskhalsen, säger hon.