Skandia varnar för ökande pensionsskuld och dess framtida konsekvenser

En ny rapport från Skandia visar att Sveriges pensionsskuld inom kommuner och regioner uppgick till 619 miljarder kronor vid slutet av 2025. Trots förväntningar om en kortsiktig nedgång i pensionskostnaderna, varnar Skandia för att demografin kan göra skulden mer betungande för välfärden.

Enligt Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, ”Kommuner och regioner ska både finansiera dagens välfärd och skapa ekonomiska förutsättningar för framtidens skola, vård och omsorg.” Detta understryker vikten av att förstå pensionsåtagandenas utveckling och planera utifrån organisationens specifika förutsättningar.

Rapporten avslöjar att kommunernas och regionernas pensionsskuld ökade något under 2025 och ligger nu på 619 miljarder kronor. Kommunerna står för 254 miljarder kronor, medan regionernas skuld uppgår till 365 miljarder kronor. Det är värt att notera att 332 miljarder redovisas i balansräkningar, medan 287 miljarder, motsvarande 46 procent, ligger som ansvarsförbindelser.

Skandia påpekar att regionernas större pensionsskuld delvis beror på högre löner och fler högavlönade yrkesgrupper, såsom läkare. Utslaget på Sveriges befolkning motsvarar pensionsskulden mer än 58 000 kronor per invånare, vilket för en familj med två vuxna och två barn innebär nästan en kvarts miljon kronor.

Sedan 2021 har skulden per invånare ökat med cirka 10 000 kronor, och förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet, beroende på befolkningsutveckling och kommunernas ekonomiska styrka. Skandia anser att det finns möjlighet att agera nu, då prognoser visar på lägre pensionskostnader på kort sikt.

”Det viktigaste är inte att betrakta pensionsskulden som ett problem, utan att förstå hur den utvecklas och vilka möjligheter som finns att hantera den utifrån den egna organisationens förutsättningar,” skriver Munter i rapporten.

På lång sikt, med fler äldre som behöver vård och färre personer i arbetsför ålder som ska täcka kostnaderna, varnar Skandia för att inflation och längre medellivslängd kan öka framtida pensionskostnader. Ulf Johansson, affärschef för Skandia Offentlig affär, efterlyser därför långsiktiga finansiella planer.

Rapporten indikerar att stigande pensionskostnader kan leda till minskade möjligheter för investeringar och välfärd, vilket i sin tur kan resultera i skattehöjningar eller försämrad kvalitet på skola och omsorg.