Skandia varnar: Demografiska förändringar hotar pensionssystemet

Sveriges pensionsskuld i kommuner och regioner uppgick till 619 miljarder kronor vid slutet av 2025, enligt en ny rapport från Skandia. Trots förväntningar om sjunkande pensionskostnader på kort sikt, varnar Skandia för att demografiska faktorer kan göra skulden mer belastande för välfärden.

Pensionsskulden, som nu når 619 miljarder kronor, fördelas på 254 miljarder kronor för kommunerna och 365 miljarder kronor för regionerna. Av den totala skulden redovisas 332 miljarder i balansräkningarna, medan ytterligare 287 miljarder kronor, motsvarande 46 procent av pensionsskulden, ligger som ansvarsförbindelser.

Skandia påpekar att regionernas större pensionsskuld beror på högre lönenivåer och fler högavlönade yrkesgrupper, såsom läkare. Utslaget på befolkningen motsvarar detta drygt 58 000 kronor per invånare, vilket innebär nästan en kvarts miljon kronor för en familj med två vuxna och två barn.

Sedan 2021 har pensionsskulden per invånare ökat med cirka 10 000 kronor. Det finns också stora variationer mellan olika delar av landet, beroende på faktorer som befolkningsutveckling och kommunernas ekonomiska styrka.

Skandia ser nu en möjlighet för kommuner och regioner att agera, eftersom prognoserna visar lägre pensionskostnader på kort sikt efter den kraftiga inflationen under 2023 och 2024. Det är viktigt för dessa att förstå hur pensionsåtagandena utvecklas och planera utifrån sina egna förutsättningar, säger en expert.

På längre sikt förväntar sig Skandia att fler äldre kommer att behöva vård, samtidigt som färre personer i arbetsför ålder ska bära kostnaderna. Inflationen och ökad medellivslängd identifieras som risker som kan driva upp framtida kostnader. Därför efterlyser Skandia långsiktiga finansiella planer för att undvika att ökade pensionskostnader påverkar investeringar och välfärd negativt.