Inflationen påverkas av tillfälliga skattesänkningar
Publicerad juni 20, 2026
Publicerad juni 20, 2026
Riksbanken behöver justera inflationssiffrorna publicerade av SCB i april och maj för att fatta korrekta penningpolitiska beslut. Sänkta skatter på bränsle och mat komplicerar situationen.
– Man kan ju säga att det här gör vattnet lite grumligare. Det är lite svårare att se exakt vad underliggande inflation är, säger en expert.
Trots detta anser hon att åtgärderna är ”ganska väl definierade” och borde inte påverka Riksbanken nämnvärt.
– Vi vet ungefär vad det kommer att få för inverkan. Riksbanken kan ju därmed fokusera på de underliggande priskomponenterna för att få en god uppfattning, säger hon.
Även om dessa faktorer beaktas är inflationen fortfarande så låg att den inte ens når målet på två procent, påpekar hon.
Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, instämmer i bedömningen.
– Inflationen kommer att vara låg i år, säger han inför nya konjunkturrapporter.
Den låga inflationen gör att många bedömare tror att Riksbanken avvaktar med räntehöjningar, trots att Europeiska centralbanken nyligen höjt styrräntorna.
Kainelainen ser inga problem med att fastställa alternativa inflationsmått som justerats för skattesänkningar.
– Totalt sänks inflationen med cirka två procentenheter som en effekt av åtgärderna, skriver LO:s chefsekonom i ett mejl.
Inflationsimpulser från Irankrigets energiprischock förväntas fortsätta in i 2027, vilket kan påverka prissättning.
– Men vi ser fortfarande ingen hög inflation nästa år. Den kommer nog ligga kring Riksbankens inflationsmål, säger Kainelainen.
Det förväntas en justering av Riksbankens inflationsprognos i det kommande räntebeskedet.
Även om styrräntan antas förbli oförändrad på 1,75 procent, ser bedömare räntejusteringar först i slutet av 2026 eller 2027.
Räntemarknaden indikerar att en höjning i höst redan är inprisad, och sannolikheten för en andra höjning ligger strax under 50 procent.