Riksbankens potentiella räntehöjning och dess påverkan på svenska hushåll

Svenska hushåll kan stå inför en utmaning med ökade bolånekostnader i samband med stigande el- och bränslepriser under hösten. Detta kan bli aktuellt på torsdag, när Europeiska centralbanken (ECB) eventuellt kan trycka på för en räntehöjning från Riksbanken.

”Kronan är nyckeln,” säger en analytiker. ”En räntehöjning från ECB ska nog kronan och därmed Riksbanken klara av. Men om det skulle bli fler ECB-höjningar ökar risken för att kronan försvagas och då kan det bli så att Riksbanken måste följa efter,” tillägger han.

Trots detta bedömer han att Riksbanken sannolikt kan hålla styrräntan oförändrad under året. En räntestrateg förutspår att om ECB genomför tre höjningar, kommer Riksbanken vara tvungen att höja minst en gång.

”Då har jag svårt att se att Riksbanken vågar sitta still, tyvärr,” säger hon. Detta betraktas dock inte som hennes huvudscenario.

”Jag kanske tycker att det är 50 procents sannolikhet för en ECB-höjning till efter det här,” säger hon, inför torsdagens beslut. På räntemarknaden har banker och fonder redan inräknat en höjning av Riksbankens styrränta. Aktörer frågar sig om det blir en eller två höjningar innan året är slut.

Blir marknaden korrekt bedömd kan många hushåll uppleva en betydande kostnadsökning. Om räntan på ett bolån på tre miljoner höjs med 0,50 procentenheter, skulle lånekostnaden öka med 15 000 kronor per år, exklusive ränteavdrag.

Den potentiella räntehöjningen från ECB sker samtidigt som stigande bränsle- och elpriser påverkas av energikriser, bland annat från konflikter i Hormuzsundet.

Fakta: Många hushåll har rörliga räntor. Snitträntan på ett rörligt bolån bland stora långivare ligger just nu runt 2,65–2,95 procent. För lån med fast ränta är det högre, cirka 3,00–3,60 procent.

Över tre av fyra svenska hushåll med bolån har rörlig ränta, vilket kopplas till Riksbankens styrränta.