EU:s nya bedömning av Sveriges ekonomiska status

För första gången på över ett decennium anser EU-kommissionen att Sverige inte längre lider av ”makroekonomisk obalans”. Denna förändring beror på en förbättrad situation på bostadsmarknaden, även om klimatåtgärderna fortfarande möter kritik.

Sverige har under flera år kritiserats för sina höga bostadspriser och hushållens skuldsättning sedan kommissionen började utfärda sina årliga rekommendationer år 2012. I den senaste rapporten bedöms dock situationen som mindre sårbar.

”Även om den svenska ekonomin är starkt känslig för ränteläget på grund av den utbredda användningen av rörliga bostadsräntor så har den visat sig motståndskraftig till de högre räntorna under 2022 och 2023. Detta har fått bostadspriserna att sjunka. Hushållens skuldsättning som andel av BNP har fallit sedan pandemin, och förväntas vara stabil”, skriver EU-kommissionen bland annat.

Trots att det nu inte råder någon ”makroekonomisk obalans” föreslår kommissionen att Sverige fortsatt bör reformera hyresmarknaden och stimulera bostadsbyggandet. De noterar också att utsläppen av växthusgaser ökar, vilket innebär att Sverige inte ligger i fas med sina EU-mål för 2030. Snabbare processer för tillstånd gällande förnybar energi efterlyses.

Den svenska skolan får även kritik för att vara ojämlik och missgynna elever med invandrarbakgrund. När det gäller andra EU-länder riskerar Bulgarien, som nyligen blev medlem i eurozonen, att straffas för sitt stora budgetunderskott, vilket förväntas ligga över fyra procent.

EU-kommissionen föreslår nu en formell procedur mot Bulgarien. Generellt sett pekar kommissionen på behovet av omskolning och en bättre utbildad arbetskraft för att öka konkurrenskraften. ”En union som investerar i kunskaper, kvalitetsjobb och levnadsstandard är en union som kan utkonkurrera alla utmaningar”, säger hon.