Prognoser för effekterna av kriget i Mellanöstern

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer att de ekonomiska följderna av kriget i Mellanöstern kommer att avta under hösten. Enligt deras prognos kan svenska hushåll förvänta sig att den nuvarande lågkonjunkturen klingar av i slutet av 2026.

Den senaste tidens oro kring de ekonomiska konsekvenserna har uppkommit efter utbrottet av Irankriget. KI noterar att inflationen riskerar att öka på grund av stigande energipriser, men huvudscenariot är att de makroekonomiska effekterna kommer att vara begränsade.

Albin Kainelainen säger:

”Vi gör egentligen inte en prognos på hur länge kriget varar, utan snarare effekterna av kriget. Tittar vi på oljepriset framöver och marknadens prissättning, kommer priset vara fortsatt högt, men effekten av det blir trots allt inte så stor för svensk och global ekonomi.”

Känslan är att KI reviderar KPIF-inflationen uppåt med 0,7 procentenheter, vilket fortfarande ligger under Riksbankens mål. Detta tyder på ytterligare räntehöjningar i år. Kainelainen påpekar:

”Oljepriset spelar såklart roll, men det spelar väldigt mycket mindre roll än vad det exempelvis gjorde på 1970-talet.”

Trots oroligheterna i världen finns det inga tecken på en försämrad stämning bland svenska hushåll. Kainelainen konstaterar:

”Man kan känna oro för världsutvecklingen, men när man frågar om ekonomin, då får det ganska liten effekt.”

På samma gång har Tidöpartierna meddelat ett nytt elstöd. Kainelainen anser att stödet, som betalas ut i efterhand, kommer att ha en minimal påverkan på ekonomin.

”Det har sannolikt en minimal effekt och handlar om väldigt lite pengar sett till budgetens totala storlek.”