Osäkerhet kring räntebeslut på grund av Irankriget

Iran-konflikten har skapat en ”mycket allvarlig situation”, enligt riksbankschefen Erik Thedéen. – Det är mycket nu som är osäkert. Det ändras från dag till dag, för att inte säga timme för timme, säger han på en presskonferens. Riksbankens ledning beslutade att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent enligt årets andra räntebesked.

Framtiden är svår att förutsäga, förklarar Thedéen.
Riksbanken justerar sin inflationsprognos uppåt och sänker samtidigt tillväxtprognosen.
Huvudscenariot pekar på att styrräntan troligen kvarstår på 1,75 procent resten av året och eventuellt först höjs i slutet av 2027.

Riksbanken inkluderar även två alternativa scenarion i räntebeskedet.
I det ena scenariot kan en räntehöjning bli aktuell, medan det andra kan leda till en sänkning.
Resultatet beror på hur länge Irankriget varar och dess påverkan på produktion och transporter inom den globala energisektorn, framhåller Thedéen.

– Det är viktigt att ha beredskap för en annan utveckling, säger han.
Han uttrycker oro för de konsekvenser som kriget kan få.
– Krig innebär alltid – och först och främst – ett stort mänskligt lidande. Men det påverkar också makroekonomin, i det här fallet framförallt via högre energipriser, säger han.

Han tillägger: – Det här är ett mycket allvarligt läge för världsekonomin.
En eventuell lågkonjunktur kombinerad med stigande priser – ofta kallad stagflation – skulle utgöra en stor utmaning för både finans- och penningpolitik, visar han.

– För att inflationen måste då bekämpas genom att dämpa efterfrågan samtidigt som efterfrågan är svag, säger han.
Annars finns risken att penningpolitiken tappar trovärdighet, inflationsförväntningarna skjuter i höjden och pressar upp lönekrav och konsumentpriser i en ond spiral.

Thedéens råd till oroliga hushåll är att skapa en buffert med goda marginaler.
– Man ska inte låna så pass mycket så att man inte klarar av ränteuppgångar, säger han.
Riksbankens beslut att avvakta med ränteändringar i det osäkra läget får stöd från experter.

– Det är svårnavigerat nu, säger en analytiker.
– Det finns ingen anledning att agera för hastigt. Vi behöver se hur detta utvecklar sig och vilka effekter det får, säger en ekonom.