Sverige och konsekvenserna av kriget i Iran
Publicerad mars 6, 2026
Publicerad mars 6, 2026
Den svenska ekonomin kan påverkas av den pågående konflikten i Iran, särskilt om den drar ut på tiden. Statsminister Ulf Kristersson (M) betonar att det är viktigt att inte känna rädsla.
Regeringen arbetar utifrån tre möjliga scenarier för hur situationen kan påverka landet. Ju längre konflikten varar, desto större blir följderna.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller att ”man ska alltid förbereda sig på det värsta”. Detta reflekterar hur snabbt omständigheterna kan förändras.
I det mest optimistiska scenariet avslutas kriget inom kort, vilket leder till att oljepriserna återgår till normala nivåer och effekterna på den svenska ekonomin blir minimala.
Det mildare scenariot innebär att konfliktionen snabbt avtar, vilket leder till att oljepriserna stabiliseras runt 60-70 dollar fatet. Här bedöms det att ekonomin inte påverkas nämnvärt.
I det allvarligaste scenariet eskalerar konflikten, vilket resulterar i oljepriser som når 120 dollar fatet. Detta kan öka produktionskostnader, sänka hushållens köpkraft och trycka upp inflationen.
Inga av dessa scenarier anses vara mer troliga än de andra, och Svantesson har inga konkreta råd att ge till hushållen. ”Jag brukar inte ge råd”, säger hon.
Det är viktigt att medborgarna gör sin egen bedömning, men de ska veta att den svenska ekonomin är stabil.
Elräkningen är en stor oro för många hushåll, och Svantesson antyder att regeringen är beredd att justera elstödet om situationen blir allvarlig.
En potentiell åtgärd, om det svårare scenariot inträffar, kan vara att sänka skatten på drivmedel, men detta kräver ett undantag från EU:s regler. ”Vi har ekonomiska muskler i Sverige att agera om det här får dramatisk påverkan på svensk ekonomi”, säger Kristersson.