Analyser av kraftiga elpriser i januari 2026

Inledningen av året har kännetecknats av exceptionellt höga elpriser, med januari som den dyraste januari månad hittills i Sverige. En kombination av hård kyla och svaga vindar har bidragit till denna prisökning, vilket tydligt visar hur väderberoende vårt elsystem är. Samtidigt var priserna på många internationella marknader ännu högre.

Utvecklingen av elpriserna måste även sättas i relation till 2025, då elpriserna i norra Sverige var rekordlåga. I juni var månadspriserna i SE1 och SE2 exempelvis 3 respektive 5 öre per kWh. Under mer än 60 procent av året var spotpriserna under 10 öre per kWh, vilket inte är ekonomiskt hållbart på lång sikt, förklarar hon.

Energiföretagen belyser orsakerna till den kraftiga prisökningen i januari och eventuella framtida effekter. Rekordkyla i Europa bidrog till de stigande priserna. Under början av 2026 rådde ett kraftigt högtryck med låga temperaturer över Ryssland och Sibirien, vilket ledde till kallare väder i Norden och östra Europa och hindrade mildare luft från att nå regionen.

”Eftersom en stor del av såväl behovet av el – som produktion av el – är beroende av vädret så har detta lett till höga elpriser i nordöstra Europa, samtidigt som mycket nederbörd genererat negativa priser i exempelvis Spanien. Detta illustrerar hur lokala förhållanden kan påverka elpriserna”, förklarar hon.

Elpriserna styrs av balansen mellan utbud och efterfrågan. När temperaturen sjunker ökar efterfrågan på energi för uppvärmning, och i Norden används el i stor utsträckning för detta. Det innebär att kallt väder snabbt höjer elförbrukningen och priserna.

Energiföretagen påpekar att situationen är annorlunda på kontinenten, där naturgas används för uppvärmning. I januari steg gaspriserna med 40 procent på grund av ökad efterfrågan. Kyla medför även svagare vindar, vilket minskar produktionen av vindkraft, något som drabbade de norra delarna av Norden och Baltikum särskilt hårt.

Hon nämner också isbeläggning på vindkraftverkens vingar som en följd av kylan, vilket ytterligare bidrog till den minskade elproduktionen. ”Dessutom har kylan också lett till isbeläggning av vindkraftverkens vingar, vilket ytterligare bidragit till minskad elproduktion. Med mindre el från vindkraften behövs mer av annan elproduktion för att täcka den ökade efterfrågan”, säger hon.

De svenska och norska vattenmagasinen har för närvarande normala nivåer, men vintern har präglats av begränsad nederbörd. Detta innebär att snömagasinen, särskilt i södra Norge, är under normala nivåer. Även Sverige upplever ett visst snöunderskott. Hur återfyllnad av magasinen under vårfloden utvecklas beror på nederbörd, temperatur och vind under resten av säsongen.

Vårfloden är en kritisk period för elmarknaden. Om temperaturen stiger snabbt, kan tillrinningen ske hastigt, vilket kan leda till ökad avdunstning. Om det finns djup tjäle kan stora mängder vatten behöva spillas, vilket kan resultera i kortsiktigt låga elpriser men potentiellt högre priser senare om magasinen inte fylls som normalt.

Om temperaturen stiger gradvis blir vårfloden mer utdragen, vilket ger bättre förutsättningar inför nästa vinter. Det är dock för tidigt att avgöra hur situationen kommer att se ut, påpekar hon.

FAQ: Varför blev elpriserna i januari 2026 så höga? De höga priserna berodde främst på sträng kyla och svaga vindar i Norden och östra Europa, vilket ökade efterfrågan och minskade produktionen från vindkraft. Hur påverkade gaspriserna elpriserna? På kontinenten används naturgas för uppvärmning, och under januari ökade gaspriserna med 40 procent, vilket påverkade elpriserna i Europa.

Hur såg elpriserna ut under 2025? I norra Sverige var priserna rekordlåga. I juni låg månadspriserna i SE1 och SE2 på 3 respektive 5 öre per kWh, och under mer än 60 procent av året var spotpriserna under 10 öre per kWh. Vad betyder snömagasinet för elpriserna? Snömagasinet påverkar hur mycket vatten som tillförs vattenmagasinen under vårfloden. Lägre nivåer kan påverka elproduktionen framöver. Kan vårfloden sänka elpriserna? Ja, en snabb vårflod kan ge kortsiktigt låga elpriser men riskerar samtidigt att påverka magasinfyllnaden och därmed priserna längre fram.