Höjd pensionsålder och riktålder: Vad du behöver veta

Från och med 2026 kommer pensionsåldern i Sverige att justeras uppåt. Samtidigt införs begreppet riktålder, som får betydande konsekvenser för pensionssystemet. Men vad innebär detta egentligen, varför är det nödvändigt, och hur påverkar det din framtida pension? Pensionsmyndighetens expert, som hon säger, förklarar vad pensionärer kan förvänta sig.

Riktåldern är en flexibel pensionsålder som anpassar sig efter den genomsnittliga livslängden i Sverige. Den är inte obligatorisk, men påverkar viktiga aspekter av det allmänna pensionssystemet. Riktåldern avgör när du tidigast kan ta ut din inkomst- och premiepension samt när du kan få garantipension och bostadstillägg. Den påverkar även trygghetssystem som sjukersättning och arbetslöshetsersättning.

Riktåldern fastställs sex år i förväg, vilket ger möjlighet till bättre pensionsplanering. För perioden 2026–2031 är riktåldern satt till 67 år. Det betyder att de som fyller 67 under denna tidsram anses ha nått den nya pensionsåldern.

Införandet av riktåldern beror på att livslängden ökar. För att pensionssystemet ska vara hållbart måste pensionsmedlen räcka längre. Därför införs en modell som automatiskt justerar pensionsåldern i takt med medellivslängden. Det minskar behovet av riksdagens beslut vid förändringar.

Syftet med riktåldern är att säkerställa att pensionerna förblir rimliga och att stärka pensionssystemets ekonomi. Det uppmuntrar även fler att arbeta längre, vilket gynnar både den egna pensionen och systemets hållbarhet.

När riktåldern träder i kraft 2026 får du möjlighet att ta ut inkomst- och premiepension tre år tidigare, vid 64 års ålder. Garantipension och bostadstillägg betalas ut vid 67 år. För sjukersättning eller a-kassa gäller även här riktåldern.

Övergångsregler gäller för vissa årskullar, vilket tillåter uttag av pension fyra år före riktåldern, men inte för alla. Många måste planera noggrant för att avgöra när det är ekonomiskt fördelaktigt att börja ta ut sin pension.

En betydande förändring är att skatten på pensionen sänks från januari året efter att du når din riktålder. Du får ett högre grundavdrag och därmed betalar mindre skatt. Ingen åtgärd krävs från din sida; Skatteverket gör justeringen automatiskt.

Det är viktigt att veta att om du väljer att ta ut pension tidigare, får du lägre skatt först efter att du nått riktåldern. Att ta ut pension tidigt kan därför resultera i både lägre pension och högre skatt under de första åren.

För personer födda 1959–1960 gäller en riktålder på 66 år, medan den för dem födda 1961–1963 är 67 år. Yngre generationer kan förvänta sig att riktåldern kommer att höjas ytterligare i takt med ökande livslängd.

Att arbeta några extra år innebär högre pension, lägre skatt och fler intjänade pensionsrätter. För många kan det betyda tusentals kronor extra i månaden när pensionen börjar betalas ut.

Vanliga frågor om riktåldern inkluderar vad som händer om man vill gå tidigare i pension. Man kan ta ut inkomst- och premiepension tre år före riktåldern, men detta medför en lägre pension livet ut. Riktåldern gäller inte nödvändigtvis även tjänstepensionen, som beror på kollektivavtal eller försäkringsvillkor.

Kommer riktåldern fortsätta att höjas? Ja, den kommer troligen att justeras uppåt i takt med medellivslängden. Garantipension och bostadstillägg börjar betalas ut vid riktåldern, även om man går tidigare.