Behovet av en reform för utgiftsstruktur i Sverige

Elisabeth Svantessons senaste budget för mandatperioden har blivit en valbudget. Det reformutrymme som regeringen bedömer till 80 miljarder gör denna budget till en av de mest expansiva någonsin. Skattesänkningar, både temporära och permanenta, utgör över 50 miljarder.

Som vd för Skattebetalarna har jag flera synpunkter. Varför sänks inte de höga marginalskatterna? Varför minskas inte bolagsskatten? Varför är matmomsen tillfälligt sänkt, istället för att inkomstskatten minskas avsevärt? Och varför löses inte frågan om carried interest en gång för alla?

Trots dessa brister anser jag att regeringen i stort gör rätt. Budgeten är expansiv, men mer av reformutrymmet går tillbaka till medborgarna genom skattesänkningar än som ökade offentliga utgifter.

Sverige har nu de lägsta skatterna på femtio år. Skattetrycket har gått ner från 49,9 procent till 41,4, och förväntas sjunka något nästa år. Det är positivt, eftersom det innebär att vår frihet har ökat och det offentligas inflytande har minskat.

Det är dock viktigt att notera att dessa