Rätten till kompetensutveckling: En nödvändig reform för arbetsmarknaden
Publicerad september 23, 2025
Publicerad september 23, 2025

Enligt en ny rapport anser över 90 procent av arbetstagarna att kompetensutveckling är avgörande när de väljer arbetsgivare. Samtidigt ser många arbetsgivare detta som en belastning, ofta på grund av begränsade resurser och tid. Det kan leda till att Sverige tappar sin konkurrenskraft, säger en expert.
Regeringen investerar dock betydande belopp i utbildning och omskolning. I vårbudgeten för 2025 föreslås 407 miljoner kronor till yrkeshögskolan och 302 miljoner till regional vuxenutbildning. Dessutom avsätts nästan tre miljarder kronor till skolan.
Trots dessa satsningar finns det inga garantier för att resurserna når de anställda och arbetsgivarna. En rapport från utbildning.se visar att nio av tio respondenter anser att kompetensutveckling är kritiskt för karriären. 93 procent av dem anser att det är avgörande vid val av arbetsgivare.
I kontrast till detta uppger nästan hälften av arbetsgivarna att de saknar budget för kompetensutveckling. Endast 18 procent erbjuder årliga investeringar. Budgetbegränsningar och tidsbrist anges som hinder, vilket hotar både arbetstagarnas motivation och företagens konkurrenskraft.
Kompetensutveckling är grundläggande för ett framgångsrikt arbetsliv, särskilt med en förväntad längre yrkeskarriär. Den bör inte betraktas som en förmån, utan som en rättighet för arbetstagare och en förutsättning för att attrahera talanger.
I dagens snabba teknologiska utveckling är arbetsgivare tvungna att anpassa sig, då yrkesroller förändras och gamla roller kräver ny kompetens. Staten bör fastställa en miniminivå för kompetensutveckling för att hindra klyftor på arbetsmarknaden från att växa.
En växande andel i undersökningen uttrycker önskan att vidareutbilda sig för att omställningen till nya yrken ska bli möjlig. Med Sveriges höga arbetslöshet kan omskolning vara ett effektivt verktyg för att öka sysselsättningen.
Den teknologiska förändringen har ökat behovet av kompetensutveckling, särskilt bland yngre generationer. Rapporten visar att män i högre grad än kvinnor får tillgång till AI-kompetens.
Det är viktigt att hela arbetsmarknaden omfattas av omställningen för att undvika förstärkta klyftor. Regeringens satsningar på kompetensutveckling är viktiga, men de når inte alla. En lag om rätten till kompetensutveckling kan skapa en gemensam norm och ställa krav på arbetsgivare att erbjuda utvecklingsmöjligheter.
Genom att lagstifta om kompetensutveckling signalerar regeringen att livslångt lärande är en grundläggande rättighet. Sverige kan bli ledande inom området om kompetens ses som en gemensam resurs som gynnar hela samhället, säger hon.