Ökade investeringar i Sveriges försvar

Statsminister Ulf Kristersson (M) har meddelat att Sverige kommer att investera 26,6 miljarder kronor i försvaret, vilket är en del av höstbudgeten. Tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M) samt övriga Tidöpartiledare presenterades nyheten på en presskonferens.

”Nu tar vi nästa stora steg i upprustningen av det svenska försvaret”, säger han. Av dessa medel kommer 16,6 miljarder kronor från tidigare beslutade ökningar. Målet är att nå 2,8 procent av BNP för försvar nästa år, vilket är en del av Natos strävan att se en ökning till 3,5 procent.

”Vi pratar om mycket stora investeringar i vapensystem och annat försvarsmateriel, både för armén, flygvapnet och marinen”, säger statsministern. En del av dessa medel kommer att finansieras genom lån.

”Vi har ökat försvarsbudgeten med 100 miljarder kronor sedan 2022. Det saknar motstycke, om man inte backar tillbaka till kalla krigets allra värsta dagar”, säger han. Dessutom höjs dagersättningen för värnpliktiga och officersaspiranter. Den dagliga ersättningen för värnpliktiga ökar från 146 kronor till 200 kronor, medan officersaspiranter får upp till 240 kronor per dag.

”Det här är den första höjningen sedan värnplikten återinfördes 2017, och ett första steg för att förbättra arbetsvillkoren för de som gör en betydande och synnerligen viktig insats för Sverige”, säger en ledare inom SD.

För materiel och anläggningar avsätts närmare 12 miljarder kronor. Armén kommer att anskaffa mer luftvärn, raketartilleri och stridsfordon, medan marinen får nya ytstridsfartyg. Flygvapnet satsar på taktiskt transportflyg och långräckviddig bekämpningsförmåga.

KD-ledaren Ebba Busch betonar att händelser i länder som Polen och Rumänien, där ryska drönare har kränkt luftrummet, kan ske även i Sverige. ”Vi behöver vara redo, vi behöver ha god förmåga att kunna möta detta”, säger hon.