Innovation i försvarssektorn: En väg framåt

Sebastian Siemiatkowski, grundare och vd för Klarna, har nyligen investerat en halv miljard kronor i det nya svenska försvarsbolaget Defensor. Tidigare har Daniel Ek från Spotify fått uppmärksamhet för sin investering i det tyska försvarsföretaget Helsing. Att ledande svenska techprofiler engagerar sig i försvarssektorn är högst nödvändigt.

Denna bransch kännetecknas av långa ledtider och omfattande byråkrati. Snabbhet och improvisation är avgörande, särskilt med tanke på Ukrainas framgångar mot en starkare motståndare. Landet har skapat ett försvarstekniskt ekosystem som förändrat krigets natur.

Drönarkrigföring är ett tydligt exempel där kreativa lösningar har gjort det möjligt för Ukraina att slå ut ryska stridsfordon och attackera strategiska mål. Attacken i juni mot ryska bombflygplan illustrerar detta, då drönarsvärmar lyckades nå baser långt bortom Ukrainas gränser.

Ukrainas engagemang omfattar inte bara militären. Forskare, ingenjörer och volontärer deltar aktivt, vilket leder till kortare beslutsvägar och snabbare innovation. Drönaroperatörer ger i realtid återkoppling till tillverkare om vad som fungerar och vad som inte gör det.

För att Sverige ska kunna omsätta innovation i försvaret, som exempelvis autonoma drönare, krävs det att processen underlättas. Försvarsminister Pål Jonson (M) är medveten om detta behov.

Saabs vd Micael Johansson betonar vikten av att ta risker och prioritera ny teknik. Trots att Sverige i fjol åtagit sig att skapa en samverkan mellan den civila och försvarssektorn, har ambitionerna inte förverkligats.

En undersökning av SOFF visar att många startup-företag har svårt att få kontakt med Försvarsmakten. Regelverken fortsätter att vara komplicerade, vilket hindrar innovation. Många företag har gett upp, vilket är oroande.

Det finns behov av lagar och riktlinjer för att skydda Sveriges säkerhet, men en svårgenomtränglig byråkrati hindrar snabba lösningar. Innovation på försvarsområdet riskerar att hamna efter civila sektorn om detta inte förändras.

Sveriges stöd till Ukraina påverkas också av byråkratin. En avsiktsförklaring om produktion av försvarsmateriel för Ukraina har undertecknats, men väntetiderna för tillstånd kan vara upp till åtta månader.

Danmark och Norge agerar snabbare för att stödja Ukraina. Danmark planerar att bygga en anläggning för produktion av bränsle till ukrainska robotar, med produktion igång före årsskiftet.

För att Sveriges upprustning ska lyckas måste försvaret vara öppet för nya idéer och snabba arbetsmetoder. Att lära av innovationerna i både Ukraina och svenska techföretag kan vara avgörande för en framgångsrik förändring.