Värnplikt och moral i en förändrad värld

Är det verkligen för värderingar som försvaret kämpar, eller handlar det mer om territorium? Detta väcker frågan om värnpliktiga ska skickas utomlands för att skydda andra Natoländer. PM Nilsson, vd på tankesmedjan Timbro och fristående krönikör på Di:s ledarsida, lyfter fram att över 8.000 ungdomar utbildas i år för krigsförband.

Det råder osäkerhet om framtiden för värnpliktiga, men politiska partier föreslår ofta att antalet ska öka. I krigsorganisationen finns både heltidsanställda och värnpliktiga. Med fler värnpliktiga aktualiseras två centrala frågor: vad slåss man för och var? Professionella soldater har valt sitt yrke, medan värnpliktiga saknar detta val.

Lena Andersson diskuterar i SvD 3/8 krigets moraliska grund i samband med soldatdöden i Ukraina. Vad är det Sverige försvarar mot Ryssland, och till vilket pris? I en tid präglad av krig är dessa frågor av stor betydelse. Försvarsmakten betonar ofta värderingar som exempelvis allemansrätten och demokratin i sina kampanjer.

Det är dock tveksamt om detta är sant. Värderingar förändras ständigt, och många upplever den nuvarande regeringen som ett hot mot sina värderingar. Värnpliktiga har inte möjlighet att vägra tjänstgöring på grund av detta. Försvarsmakten hävdar att den försvarar demokratin, men även detta är en fråga under debatt.

Om en framtida regering skulle ta en auktoritär riktning, ska Försvarsmakten då också justera sin uppgift? Det är uppenbart att Försvarsmakten inte ska strida för regeringens värderingar, vilket visar att argumentet om att försvara värderingar är svagt.

I grunden handlar det snarare om att försvara svenskt territorium. Varje kvadratmeter av Sverige behöver skyddas. Gripen-planen och sjöstridskrafterna aktiveras vid hot mot den territoriella integriteten. Det är viktigt att belysa detta klargörande faktum.

Därmed står frågan om varför värnpliktiga ska ingå i förband som verkar i andra Natoländer. Många försvarsmakter föredrar professionella soldater. I Sverige är detta dock inte avgjort, och de nyrekryterade vet inte om de kan skickas till Nato-förband i framtiden.

Många svenskar skulle bli förvånade om värnpliktiga med tvång skickas i krig, exempelvis till Baltikum. Detta beror inte på bristande solidaritet utan på en allmän uppfattning om skillnaden mellan tvång och frivillighet. Det är avgörande att beakta dessa moraliska aspekter när värnpliktiga ingår i ett förband.

Vi går från ett yrkesförsvar till ett större värnpliktsförsvar, vilket medför olika moraliska frågor. Värnpliktiga har en skyldighet gentemot staten, och för min del anser jag att de inte ska användas i Nato-förband.