Välfärdsbrott och deras inverkan på samhällets trygghet

Tre av fyra svenskar anser att välfärdsbrott utgör ett hot mot samhället. En ny studie från PwC visar en markant minskning i förtroendet för offentliga aktörers hantering av den kriminella ekonomin. Endast en av tre svenskar har förtroende för att man ska kunna besegra välfärdsbrott, något som väcker oro hos både medborgare och experter.

Välfärdsbrott underminerar viktiga värden som demokrati, trygghet och hälsa. Ekobrottsmyndigheten rapporterar att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen. Detta skapar en ökad oro bland befolkningen.

Pwc:s undersökning visar att välfärdsbrottslighet i allt högre grad betraktas som ett systemhot. Fredrik Birkeland, rådgivare och expert inom välfärdsbrott på PwC, påpekar att brottsligheten direkt påverkar förtroendet för välfärdsstaten.

En tidigare undersökning från PwC visade att nästan en av tre kommuner och tre av fyra regioner drabbades av välfärdsbrott under 2024. Samtidigt uppgav knappt en tiondel av kommunerna att de har en hög förmåga att förebygga och hantera dessa brott.

Förtroendet för offentliga verksamheters arbete mot välfärdsbrott är mycket lågt. Endast en av tio svenskar anser att tillräckliga åtgärder vidtas för att förebygga brott i offentlig sektor. Många anser att det nuvarande systemet är otillräckligt.

Nästan hälften av svenskarna anser att välfärdssystemen måste genomgå grundläggande förändringar för att motverka välfärdsbrott. Enligt medborgarna beror den höga brottsligheten på den låga risken att bli upptäckta. Två av tre deltagare angav detta som den mest sannolika orsaken, vilket understryker behovet av bättre kontroller och samarbete mellan myndigheter.

Birkeland understryker att kampen mot välfärdsbrott måste intensifieras. Det krävs fler anmälningar och mer effektiv lagföring för att vända den negativa trenden.

Pwc rekommenderar kommuner och regioner att visa politisk vilja genom att skapa handlingsplaner och strategier för att öka medvetenheten om välfärdsbrott. Det behövs också stärkta rutiner för polisanmälningar och en översyn av intern kontroll i ljuset av förändringar i kommunallagen från juli 2025.

Välfärdsbrott definieras som när individer eller organisationer utnyttjar välfärdssystemen genom bidragsfusk eller annan ekonomisk brottslighet mot offentlig sektor. Dessa brott hotar förtroendet för välfärdsstaten och kan påverka demokrati, trygghet och hälsa negativt.

Enligt Ekobrottsmyndigheten omsätter den kriminella ekonomin i Sverige mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Många svenskar efterfrågar grundläggande förändringar av välfärdssystemen, hårdare kontroller och ökad upptäcktsrisk för att minska välfärdsbrottsligheten.