Uppmaning från EU: Sverige måste skärpa sin klimatpolitik

Denna onsdag presenterar EU-kommissionen sin årliga rapport om Sverige. Inom klimat- och energifrågor riktas skarp kritik mot landet. Sveriges klimatpolitik anses avvika negativt, särskilt inom transportsektorn, där flera avgörande åtgärder saknas. Här redovisas fem områden där Sverige snabbt måste förbättra sig:

1. Transportsektorn fördröjer klimatomställningen
Transportsektorn är ansvarig för tre fjärdedelar av Sveriges oljeanvändning och utgör det största hindret för att minska utsläppen. Istället för att skärpa klimatkraven har Sverige istället sänkt reduktionsplikten kraftigt, vilket har lett till högre emissionsnivåer. Avskaffandet av elbilsbonusen har ytterligare bromsat omställningen av fordonsparken, förvärrad av regeringens skattesänkningar på fossila drivmedel, som nu är bland de lägsta i EU.

”Sverige kan stärka förorenaren betalar-principen”

konstaterar kommissionen. De framhäver att stimulansen för biltrafik orsakar ökade lokala utsläpp och mer buller, vilket kostar en miljard euro årligen. Detta motsvarar ungefär 0,2 procent av BNP, en nivå som är likvärdig med den subventionering av fossila bränslen som Sverige står för enligt EU-kommissionen.

2. EU:s klimatmål hotas av Sveriges politik
Med den nuvarande politiken förväntas Sverige endast minska sina utsläpp med 40,8 procent fram till 2030 inom EU:s ansvarsfördelning, främst inom transportsektorn. Åtgärder som regeringen överväger för att minska utsläppen med ytterligare tre procentenheter bedöms av EU vara otillräckliga. Det kvarstående gapet till EU:s krav på 50 procent minskning är 6,2 procent.

Om Sverige misslyckas med att nå sina mål kommer landet att behöva köpa utsläppsrätter från länder som presterar bättre eller betala böter. EU-kommissionen understryker att de föreslagna åtgärderna från regeringen är bristfälliga och efterlyser en mer konsekvent och snabbare politik. Utan det riskerar Sverige att tappa sin position som klimatledare, vilket kan påverka landets tillväxt och välfärd negativt.

3. Utveckling av förnybar energi stagnerar
Sverige har stor potential när det gäller att utöka förnybar energi, särskilt vindkraft, men tillståndsprocesserna är ineffektiva och osäkra. Kommuner och Försvarsmakten kan blockera projekten även efter att tillstånd har beviljats. EU-kommissionen uppmanar Sverige att reformera reglerna för att snabba på utbyggnaden av elnät och produktion, vilket är en del av RePowerEU-planen, som Sverige implementerar för långsamt.

EU-kommissionen noterar också att energibesparingsarbetet i Sverige stagnerar, vilket

”kan hota Sveriges möjlighet att nå EU:s 2030-mål och riskera landets egna långsiktiga mål om nettonoll till 2045.”

Sveriges energiförbrukning ligger inte i linje med EU:s krav, med

”stora gap”

i jämförelse med EU-direktiven.

4. Obalanser i elpris och kapacitet
Elpriserna i södra Sverige är i genomsnitt 1,5–2 gånger högre än i norr, trots ett överskott av el i de norra regionerna. Detta beror på otillräcklig överföringskapacitet i elnätet, vilket hämmar konkurrensen i söder. Kommissionen föreslår att investeringarna i elnätet ökar, att mer flexibilitet införs i energisystemet och att gränsöverskridande elförbindelser utökas, för att skapa ett mer robust och balanserat elsystem.

5. Cirkulär ekonomi behöver öka
EU-kommissionen rapporterar att användningen av cirkulära material i Sverige ökade snabbt från 2019 till 2022, men har därefter fallit till 9,9 procent, vilket är under EU:s genomsnitt på 11,8 procent. Kommissionen varnar för att Sverige riskerar att missa det uppsatta målet om att 55 procent av kommunalt avfall ska återanvändas eller återvinnas i år.

Landets resursproduktivitet är något svagare än EU-medelvärdet; Sverige genererar ett värde av 2,18 euro per kg förbrukat material medan EU i genomsnitt skapar värde på 2,22 euro per kg. Kommissionen bedömer att Sverige behöver investera minst 900 miljoner euro årligen för att klara övergången till en cirkulär ekonomi.

Det är vår uppgift att agera
EU:s budskap är klart: Sverige måste förbättra sin prestation – inte bara för att nå sina klimatmål, utan även för att upprätthålla sin konkurrenskraft och trovärdighet. Den gröna omställningen är en förutsättning för framtida välstånd, inte en hämmande faktor. Det är dags att öka takten och minska byråkratin för att återuppbygga incitamenten som främjar ett hållbart samhälle – dessa ord kommer inte bara från en miljöorganisation, utan från EU-kommissionen. Det återstår att se hur Sveriges ledning, inklusive klimatminister Romina Pourmokhtari och andra, svarar på denna allvarliga kritik och de konkreta förslagen.

Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en framträdande röst i debatten om hållbara transporter i Sverige.