Svensk gastronomi som en strategisk tillgång

Sverige har etablerat sig som en framstående aktör inom gastronomin. Trots detta finns det en bristande medvetenhet bland svenska företag om den potential som gastronomiska framgångar har. Det är hög tid att betrakta svensk gastronomi som en strategisk resurs för hela näringslivet, inte endast för besöksnäringen, säger hon.

Under de senaste åren har Sverige avancerat på den globala gastronomiska scenen. Svenska kockar utmärker sig internationellt, och våra restauranger drar till sig besökare från hela världen. Våra råvaror får erkännande för sina unika egenskaper. Björn Frantzén är en utmärkande figur, med tre Michelin-stjärnor på sina restauranger i Stockholm, Singapore och Dubai, vilket är en stor prestation, påpekar hon.

Det finns också andra svenska kockar, som Emma Bengtsson och Amanda Eriksson, som har erövrat internationella utmärkelser. Dessa kockar fungerar som mjuka maktfaktorer som kan förbättra Sveriges image som en nation som är innovativ, ambitiös och internationellt relevant, betonar hon. Dessutom har Sverige varit framgångsrikt i Bocuse d”Or, vilket ytterligare stärker vår trovärdighet på den globala gastronomiscenen.

Svensk gastronomi erbjuder inte bara matupplevelser på restaurang. Innovativa kockar och hängivna krögare bidrar till en ökad efterfrågan på svenska råvaror. Genom att lyfta fram lokalt producerade och säsongsbaserade ingredienser får fler möjlighet att upptäcka Sveriges kulinariska erbjudanden, vilket i sin tur skapar fler försäljningskanaler för bönder och producenter, förklarar hon.

Trots dessa framgångar är det alarmerande hur lite svenska företag utnyttjar gastronomin för att stärka Sveriges internationella varumärke. Det är ett missat tillfälle i en värld där varumärkesidentitet är av stor betydelse, säger hon. Sverige är bra på att marknadsföra sig som en ingenjörsnation men har inte lyckats kommunicera sitt gastronomiska arv på samma sätt.

Danmark har framgångsrikt använt sin gastronomi, med restaurangen Noma i spetsen, för att bygga sitt varumärke internationellt. Sverige, med sin rika gastronomiska kultur, har liknande möjligheter om vi kan enas om en samlad strategi, påpekar hon.

Den nya livsmedelsstrategin som presenterades nyligen fokuserar på svensk kvalitet och gastronomi. Detta är ett positivt tecken från regeringen, men nu krävs det att näringslivet följer efter. Företag inom olika sektorer har mycket att vinna på att koppla sina värden till de innovationer och kvalitetsaspekter som vår gastronomi redan förmedlar internationellt, säger hon.

Svensk gastronomi är mer än bara mat; den är ett verktyg för diplomati och export. Nästa gång ett företag lanserar en produkt eller går in på en ny marknad, bör svensk gastronomi få en central plats i berättelsen om Sverige, avslutar hon.