Svantessons budgetförslag för 2026

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) planerar att presentera budgetpropositionen för 2026 på måndag. En historisk summa av 80 miljarder kronor avsätts för nya satsningar, vilket oppositionen har kritiserat som valfläsk.

Av dessa 80 miljarder kommer över 47 miljarder att gå till hushållen genom sänkningar av inkomstskatt, matmoms, elskatt, förskoletaxa samt ett höjt bostadsbidrag. Detta ska ge en typfamilj med en polis, en sjuksköterska och två små barn en extra inkomst på 1 800 kronor varje månad.

Finansdepartementets beräkningar visar att tillskottet kommer att gynna framförallt låginkomsttagare, mätt i procent av deras inkomst. Dessutom hoppas regeringen att budgeten ska öka incitamenten för fler att söka arbete.

I budgetpropositionen nämns en kommande bidragsreform där socialbidragen kommer att stramas åt samtidigt som en jobbpremie införs. Enligt finansdepartementets bedömningar kan detta leda till 11 000 fler sysselsatta och 6 000 färre arbetslösa inom fem år.

Prognosen för arbetslösheten indikerar en nedgång från 8,7 procent i år till 8,3 procent nästa år. Tidigare var regeringen optimistisk inför 2025, men har nu justerat sina förväntningar på grund av osäkerheten kring ett potentiellt tullkrig.

Regeringen har förhoppningar om att budgetens satsningar kommer att stimulera hushållens konsumtion och därigenom driva på ekonomisk tillväxt. Det noteras att Riksbanken inte väntas sänka styrräntan mycket mer, och att den globala ekonomin inte heller förväntas ge något större stöd.

Förväntningarna är att BNP växer med 3,1 procent 2026, jämfört med 0,9 procent i år. Av de 80 miljarderna kommer nästan nio miljarder att gå till företagen, främst genom sänkningar av arbetsgivaravgifter för unga och stöd till jordbruket.

Vård och utbildning får också över 10 miljarder kronor i nya satsningar. De betydande investeringarna, tillsammans med militärt stöd till Ukraina, kommer till stor del att finansieras genom lån. Det förväntade underskottet i de offentliga finanserna beräknas öka från 1,4 till 2,4 procent av BNP fram till 2026.

Finansdepartementet är dock inte oroat över underskottet och anser att det kommer att minska igen efter 2027, med en statsskuld som förblir låg, runt 36 procent av BNP.