Skogens betydelse för klimat och ekonomi

Skogen spelar en central roll i den svenska ekonomin och bidrar med betydande klimatfördelar. Det är viktigt att skydda denna resurs. På torsdagen presenterade Skogsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen, som planerar att använda det som grund för en omfattande reform av skogspolitiken.

En av ambitionerna är att säkerställa ett långsiktigt konkurrenskraftigt skogsbruk. I diskussionerna har det uppmärksammats att naturreservat enklare ska kunna upphävas, men detta ska endast ske om skälen för deras inrättande inte längre är relevanta. Det är rimligt att inte upprätthålla reservat som inte längre fyller sitt syfte.

Utredningen föreslår även att koldioxidbesparingar från skogsprodukter som ersätter fossila råvaror ska räknas in i skogens klimatnytta. Det är en självklarhet. Levande skog binder koldioxid, vilket gynnar klimatet, och utnyttjande av skogen minskar behovet av fossila produkter.

Vidare konstaterar utredningen att ökad skogstillväxt kan ge betydande samhällsekonomiska värden och fler arbetstillfällen. En ökning av skogstillväxten med 24 procent kan resultera i ett värde av upp till 940 miljarder kronor över ett sekel, samt 45 000 nya jobb och ett ökat koldioxidupptag med 8 miljoner ton årligen.

Utredningens mest centrala rekommendation är att införa ett ersättningssystem för skog som beläggs med avverkningsförbud på grund av artskydd. Dagens skogsägare, både stora företag och mindre privata ägare, har normalt sett ingen rätt till kompensation i sådana fall. Det är rimligt att de som vårdar sina marker och skapar livsmiljöer för fridlysta arter får ersättning när deras äganderätt begränsas.

Skogen är en viktig svensk basnäring som skapar betydande ekonomiska värden och sysselsättning, men den förlorar marknadsandelar internationellt. Det är nu upp till regeringen att förvandla utredningens förslag till politik som stärker äganderätten och konkurrenskraften för den svenska skogsnäringen.