Skandinaviska konkurser 2025: En jämförelse mellan Sverige, Norge och Danmark

År 2025 blev ett betydande test för Skandinaviens näringsliv, där skillnaderna i konkursantal var tydliga mellan Sverige, Norge och Danmark. Trots gemensamma ekonomiska utmaningar visade de tre länderna olika utvecklingar. Byggsektorn, fastigheter och handel visade sig vara centrala faktorer i denna dynamik. Enligt ett pressmeddelande från Creditsafe återspeglar situationen både oro och tecken på stabilisering.

Översikt över konkurser i Skandinavien 2025
Under året minskade antalet konkurser i alla tre länder, men olika nivåer och trender kvarstod. Sverige rapporterade 10 158 konkurser, en oförändrad siffra jämfört med 2024. Norge minskade sina konkurser med fyra procent, vilket resulterade i totalt 3 694. Danmark däremot såg en ökning med fem procent, upp till 5 669 konkurser.

Danmark utmärker sig med den högsta konkursandelen i Skandinavien. Med 1,52 procent av aktiebolagen i konkurs, följt av Sverige med 1,26 procent och Norge med den lägsta andelen på 0,90 procent, framträder ländernas olika ekonomiska tillstånd.

Danmark har det mest pressade konkursläget. Under 2025 ökade konkurserna, med en märkbar ökning i december, vilket tyder på att många företag kämpar med sina kostnader och svag efterfrågan. Speciellt bygg och handel är branscher som drabbats hårt. Situationen har påverkat hela landet, inklusive områden som Själland och Nordjylland. Morten Kofoed-Larsen säger:
”Vi har sett en stigning i konkurser genom hela året, särskilt mot slutet. Det vittnar om ett fortsatt tryck på företagen, även om vissa makroekonomiska indikatorer pekar i en mer positiv riktning.”

Norge, å sin sida, visade en nedgång i antalet konkurser, vilket tyder på en ljusare framtid. Byggsektorn, som tidigare drabbats hårt, har bidragit till denna förbättring. Trots detta finns nya risker. Fastighetssektorn har blivit en krisbransch med en uppgång på hela 67 procent i konkurser. Per Fjærestad påpekar:
”Det är positivt med en nedgång, men vi ska vara försiktiga med att dra för långtgående slutsatser.”

Sverige nådde rekordnivåer med 10 158 konkurser, vilket är historiskt högt men stabilt jämfört med föregående år. Med en minskning av konkursandelen till 1,26 procent och en ökning av nyföretagandet med 11 procent finns det tecken på stabilisering. Henrik Jacobsson säger:
”Den kraftiga ökning vi sett de senaste åren har nu planat ut.”

Trots skillnaderna finns gemensamma faktorer som påverkar konkursutvecklingen. Bygg, fastighet och handel förblir centrala och påverkar hur länderna hanterar sina ekonomiska utmaningar. Utsikterna för 2026 ger en försiktig optimism, där stabilisering kan leda till fortsatt nedgång i konkursnivåerna.

Sammanfattningsvis, för 2026 finns det tecken på förbättring, men nya risker kommer att kräva fortsatt vaksamhet.