Säkerhet och öppenhet inom svensk forskning

Sverige strävar efter att vara ledande inom områden som är avgörande för framtiden. För att uppnå detta krävs hög kompetens och beredskap inom spetsforskning. Därför intensifieras det systematiska säkerhetsarbetet vid våra lärosäten, skriver utbildningsminister Johan Pehrson och försvarsminister Pål Jonson.

I dagens Europa, med pågående konflikter, teknologiska kapplöpningar och hot från auktoritära regimer, står Sverige inför förändrade säkerhetsutmaningar. Regeringen investerar nu kraftigt i att stärka den svenska försvarsförmågan, vilket inkluderar både militär och civil beredskap.

En centralt aspekt av detta arbete är att skydda svensk spetsforskning. Den kunskap som utvecklas här fungerar inte bara som en resurs för välfärd och innovation, utan även som ett potentiellt mål för främmande staters spionage.

Det finns en ökande trend där antagonister utnyttjar akademiska samarbeten för sina egna säkerhetspolitiska syften. Metoder för detta innefattar otillbörlig påverkan, tekniköverföring och spionage, riktade mot våra universitet och forskningsinstitutioner.

Trots dessa utmaningar är internationellt samarbete avgörande för att behålla vår ställning som forskningsnation. Utan öppna utbyten riskerar innovation och kunskapsutveckling att stagnera. Vi är beroende av spetskompetens, både inhemskt och utländskt, för att fortsätta vår forskning i världsklass.

Regeringen anser att det är viktigt att hantera riskerna snarare än att stänga ute omvärlden. Därför får Vetenskapsrådet i uppdrag att utveckla nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering, i samarbete med Vinnova.

Vetenskapsrådet ska föra dialog med universitet och forskningsfinansiärer samt relevanta myndigheter och säkerhetsaktörer, som Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Dessa riktlinjer ska revideras vid behov utifrån förändrade omständigheter.

Detta initiativ är ett steg i att ge stöd till lärosäten och finansiärer i att identifiera och hantera riskerna i internationella samarbeten. Institutionerna får också i uppdrag att utveckla egna riktlinjer för att minimera hot.

Fokus ska ligga på att förhindra spionage innan det inträffar. Speciellt områden som AI, kvantteknologi och bioteknik är av särskilt intresse för illvilliga aktörer. Riktlinjerna ska klarlägga vikten av riskbedömningar innan samarbeten inleds, och krav på strikt informationshantering för känslig forskning.

Utbildning av forskare och personal kring cyberspionage och påverkan är central. Det handlar om att utveckla en medvetenhet kring potentiella risker. Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten har pekat på hur öppen forskning kan utnyttjas av aktörer med skadliga avsikter.

Sveriges spetsforskning väcker intresse hos länder som Ryssland, Kina och Iran. I ett alltmer osäkert globalt läge är skyddet av forskningen, som grundar framtidens teknologi och innovationer, kritiskt.

Säkerhet och öppenhet är inte varandras motsatser. De är snarare komplementära faktorer som möjliggör varandra. Stärkt skydd av den akademiska friheten är ett sätt att försvara de grundvärderingar som gör svensk forskning stark.

Vi ska inte bara vara en kunskapsnation, utan också ledande inom vetenskaplig forskning. Höga ambitioner krävs också för att skydda vår forskningsmiljö.

Det övergripande målet är tydligt: att vara ett föregångsland inom forskning och teknologi som påverkar framtiden. För att uppnå det krävs både spetskompetens och säkerhetsberedskap. Därför fortsätter vi vårt systematiska säkerhetsarbete på universiteten.

Denna ansträngning syftar inte till att misstänkliggöra internationella samarbeten, utan att garantera deras säkerhet och göra dem hållbara. Riskmedvetenhet är en förutsättning för framtida samverkan.

För att Sverige ska kvarstå som en ledande forskningsnation måste vi stödja både öppenhet och säkerhet. Vi ska kunna ingå i forskningssamarbeten med vetskap om att risker hanteras.

Att skydda akademins integritet är att skydda Sveriges nationella säkerhet, och det inkluderar friheten att samarbeta globalt.

Vårt budskap är klart:

”så öppet som möjligt – så säkert som nödvändigt.”

Johan Pehrson, utbildningsminister

Pål Jonson, försvarsminister