Säkerhet och forskning – en helhetssyn krävs

Regeringens initiativ är lovvärt, men riskerna för att det misslyckas ökar om helhetsperspektivet inte beaktas, påpekar Malin Frenning, vd för RISE.

I sin debattartikel betonar Johan Pehrson och Pål Jonson vikten av att förbättra forskningssäkerheten i Sverige. De påpekar att skyddet av svensk spetsforskning är avgörande för att stärka landets försvar, med tanke på det hot som kommer från illvilliga staters spionage.

Därför har regeringen beslutat att ge ett uppdrag för att förbättra forskningssäkerheten genom att utveckla nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering. Detta är en bra strategi men kan misslyckas om man inte betraktar hela ekosystemet.

Uppdraget har tilldelats Vetenskapsrådet, som uppmanas att föra samtal med universitet, högskolor, forskningsfinansiärer och andra relevanta myndigheter. Även om detta är positivt är det troligt att en stor del av den forskning som är viktig ur säkerhetssynpunkt bedrivs av andra aktörer, exempelvis forskningsinstitut och privata företag.

För att säkerställa en effektiv och funktionell stödstruktur är det avgörande att denna utformas så att den även tillgodoser behoven hos dessa aktörer. Det behövs riktlinjer och stöd som hjälper forskare att navigera korrekt.

Vidare är det nödvändigt med gemensamma analyser kring vilka forsknings- och innovationsområden som är riskabla eller oproblematiska för internationella samarbeten. Att låta varje forskningsaktör utföra sina egna analyser leder till ineffektivitet och osäkerhet.

Regeringen är medveten om dessa utmaningar inom lärosäten och myndigheter, men det är även avgörande att företag och forskningsinstitut involveras i system för att stödja forskningssäkerheten. Dessa grupper måste vara både målgrupp och aktörer i utvecklingen av stödsystemen för att uppnå verklig effekt.

Malin Frenning, vd för RISE