Riksbankens räntebeslut och den geopolitiska osäkerheten
Publicerad mars 19, 2026
Publicerad mars 19, 2026
Vid Riksbankens möte den 19 mars förväntas styrräntan förbli oförändrad på 1,75 %. Trots detta döljer sig en mer komplex verklighet bakom detta beslut. Fokus kommer att ligga på de signaler centralbanken ger om framtida räntebeslut.
Inflationstrycket i Sverige har visat sig vara lägre än prognoserna. Varupriserna har minskat och tjänsteinflationen har stagnerat snabbare än väntat.
”Det nedåtriktade trycket på inflationen är brett och tjänsteinflationen sjönk markant i början av året och hamnade långt under nivåerna i euroområdet”, säger han.
Trots dessa tecken på minskad inflation påverkar kriget i Iran och stigande energipriser Riksbankens tidigare ränteplaner.
”Konflikten i Mellanöstern och risken för kraftigt stigande energipriser kommer att göra styrelsen mycket ovillig att ändra penningpolitiken innan läget stabiliseras”, konstaterar han.
Nordea förväntar sig en justering av inflationsprognoserna men inga dramatiska förändringar, och efterlyser alternativa scenarier från Riksbanken.
”Riksbanken bör publicera alternativa scenarier för inflationen och räntebanan, vilka kan bli viktiga att följa framöver”, säger han.
Handelsbanken varnar för att ihållande höga energipriser kan leda till andrahandseffekter som Riksbanken vill undvika.
”I det här scenariot är den enda anledningen till att inflationen fortfarande verkar ligga nära målet effekten av den sänkta matmomsen i april”, förklarar han.
Sammanfattningsvis förväntas Riksbankens beslut den 19 mars att styrräntan hålls oförändrad på 1,75 %. Trots den låga inflationen avvaktar centralbanken med ränteförändringar på grund av den geopolitiska osäkerheten.
”Kriget i Iran och risken för stigande energipriser gör att centralbanken avvaktar tills läget stabiliseras”, säger han.
Höga energipriser kan sprida sig till andra sektorer och driva upp inflationen, vilket Riksbanken vill förhindra.
”Det innebär att höga energipriser sprider sig till andra priser i ekonomin, via exempelvis löner och transportkostnader, och driver upp inflationen brett”, förklarar han.