Riksbankens beredskap för inflationsrisker

Energikrisen kopplad till Irankriget kan ha långvariga effekter på den svenska ekonomin, inklusive ökade produktionskostnader och inflation, varnar vice riksbankschef Anna Seim. – Där vill vi ju inte hamna, så därför är vi på tårna och uppmärksamma nu, säger hon. Seim stödjer Riksbankens beslut att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent och att inte justera räntebanan, där en höjning kan ske först mot slutet av 2027.

Hon uttrycker oro för att inflationen kan stiga mot 4 procent, exklusive effekterna av sänkt matmoms.
Om detta inträffar kan styrräntan behöva höjas flera gånger, förklarar hon vid ett tal på ABG Sundal Colliers kontor i Stockholm.
Scenariot för en fortsatt energikris, som påverkar globala marknader, är oroande.

Seim betonar att en hög inflation skulle vara mycket kostsam för Sverige.
– Ett höginflationsscenario skulle vara väldigt kostsamt för ekonomin, och det är därför jag är mer orolig för det, säger hon.
Riksbanken är beredd att agera på räntehöjningar om det blir nödvändigt, för att undvika misstag som begicks 2022, då åtgärderna ansågs otillräckliga.

Hushållen bör vara förberedda på att styrräntan kan justeras både uppåt och nedåt, förklarar hon.
Risken för en inflationschock ökar ju längre konflikten i Iran fortsätter, särskilt om energiförsörjningen skadas.
– Det skulle kunna påverka företagens kostnader och de skulle kunna övervältra det på konsumenterna, säger Seim.

Nästa räntebesked kommer den 7 maj, och marknaden spekulerar redan på att en räntehöjning kan bli aktuell i juni, följt av ytterligare justeringar senare under året.