Regeringens åtgärder mot höjningar av kommunalskatter

Regeringen avser att stoppa de föreslagna höjningarna av kommunalskatter, vilket anses vara en positiv åtgärd. Problemet med kommunerna som vill höja skatten är utbrett. Aida Hadzialic, ledande politiker för Socialdemokraterna i Stockholm, har uttryckt sitt missnöje med regeringens beslut att införa en ”skattebroms” för kommuner och regioner. Hon frågar retoriskt: ”Tror ni att vi höjer skatten för nöjes skull?”, säger hon.

Det är förståeligt att en region som S-leder och som har höjt skatten inte vill bli styrd av en regering som sänker skatterna. Men situationen är ofta mer komplicerad än så. Tidigare fanns det en skattebroms under slutet av 1990-talet, under Göran Perssons ledarskap. Det är alltså inte en ny företeelse.

Då fick kommuner endast 50 öre av varje höjd skattekrona, vilket ledde till statens dominans över skatter. Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg vid Institutet för Näringslivsforskning har detta flera negativa effekter.
• När en kommun höjer skatten ökar även jobbskatteavdraget, vilket innebär att skattebetalare betalar mindre i praktiken.

• Invånarna får mindre pengar att spendera, vilket minskar statens momsintäkter. Trots att kommunen får in mer i skatteintäkter, betalar de ingen moms på sina inköp.

• En höjd kommunalskatt leder till högre marginalskatt, vilket avskräcker invånarna från att arbeta, vilket i sin tur påverkar statens inkomster negativt.

Lundberg uppskattar att dessa effekter kan motsvara hälften av en höjning av kommunalskatten. Därför är det positivt att en skattebroms införs, där kommunen får betala 50 procent av skattehöjningen till staten. Dessutom planerar regeringen att stödja kommuner vid skattesänkningar.

Syftet med skattebromsen är inte bara att återställa balansen mellan staten och kommuner. Det finns en politisk vilja att uppmuntra kommuner och regioner att effektivisera sina verksamheter. Det är oacceptabelt att i en växande ekonomi öka den offentliga kostnaden för medborgarna.

Kommunernas intäkter är skyddade mot inflation då de följer löneutvecklingen. Det föreligger dock speciella problem, såsom att en del inkomster kommer från statsbidrag som kan förändras.

Ingen organisation, privat eller offentlig, mår bra av att effektiviseringstrycket minskar. Det är viktigt för beslutsfattare att ständigt söka nya sätt att nå sina mål. Att bara höja kostnaden för kunder är inte en hållbar strategi.

Aida Hadzialic har valt sin väg. Region Stockholm, som styrs av S, C och MP med stöd av V, har återtagit verksamheter från privata aktörer. Detta har lett till problem, där en ambulanssjuksköterska rapporterade att det en kväll endast fanns en ambulans i drift i Stockholm.

Kommunal självstyrelse är grundlagsfäst, men den är inte oinskränkt. Kommunernas och statens ekonomi är starkt sammanflätade, och det är avgörande att den övergripande skattepolitiken ligger i rikspolitikernas händer.