Regeringen bör motsätta sig EU:s föreslagna bolagsskatt
Publicerad Juli 15, 2025
EU-kommissionens förslag om en tilläggsskatt för de allra största företagen är olämpligt. Den svenska regeringen måste motsätta sig en överföring av beskattningsmakt till EU-nivå innan slutsatser dras.
Relationen mellan EU och USA präglas numera av handelskonflikter. President Trump meddelade nyligen att USA inför importtullar på 30 procent från den 1 augusti, vilket EU svarar på med hot om motåtgärder.
Handelsstriden rör inte enbart tullar utan även regler för digital beskattning. Kanada avskaffade nyligen sin digitalskatt som riktades mot
”big tech”
för att minska spänningarna med Washington.
EU-kommissionen verkar nu överge planerna på en separat digitalskatt och föreslår istället en bredare bolagsskatt för alla företag med en omsättning över 50 miljoner euro. Förslaget väntas presenteras tillsammans med långtidsbudgeten för 2028–2034.
De så kallade digitalskatterna ingår i OECD:s internationella överenskommelser men är inte välkomna i Washington. Flera medlemsländer har infört egna taxor, men unionen saknar formell beskattningsrätt och kan således inte driva igenom någon av skatterna utan enhälligt stöd.
EU-institutionerna söker ständigt nya
”egna medel”
för att finansiera verksamheten utan nationella bidrag. Idag utgör medlemsländernas nationella avgifter huvuddelen av budgeten, medan tullintäkter är den enda betydande källan av egna medel.
En ny EU-skatt kräver enhällighet bland de 27 medlemsländerna och en överlåtelse av beskattningsmakt från nationellt till europeiskt plan. Historiskt har svenska regeringar konsekvent motsatt sig överföring av skatterätt, senast 2018 när Sverige tillsammans med tre andra länder röstade nej till förslaget om digitalskatt.
Motståndet handlar inte om principer eller om att EU-systemet skulle få för mycket medel. Problemet är att kommissionen ofta riktar skatterna mot fel områden, som en extra bolagsskatt som skulle drabba europeiska företag och motverka strävandena om ökad konkurrenskraft och färre regleringar.
Sverige har redan ett högt skattetryck men konkurrenskraftiga bolagsskatter och har avskaffat förmögenhets- och arvsskatt. Ett investeringsvänligt klimat under de senaste 15 åren får inte riskeras av nya sämre skatter på europeisk nivå.
Därför måste Sverige återigen säga nej till att ge EU institutionerna rätt att införa nya skatter. Regeringens uppgift är att värna det svenska företagsklimatet och de ekonomiska friheterna.
